God-Fantastisk-Dag

Hej alla glada!! Solen skiner, jag har sovit som en prinsessa inatt, Bröderna Bus är hemma och i eftermiddag ska jag få hjälp av Katta och Nettan att städa lokalen!! Life is gooooood!! :D
Dessutom är det Jannes och min förlovningsdag idag!! Det är 19 år sen vi förlovade oss!! ♥

Har jag nånsin berättat hur Janne och jag träffades?? Vill ni veta?? Fortsätt och läs då, för det är en rätt rolig och ovanlig historia - och framför allt alldeles, alldeles sann!!

För ganska precis 19 år och 2 månader sen satt jag bland flyttkartonger i min lägenhet i Kärrtorp, Stockholm och läste tidningen MåBra. När jag kom fram till sidan med kontaktannonser fastnade min blick på en rätt konstig annons... Någon hade satt in en kontaktannons där det inte framgick vad personen egentligen ville och inte heller vilket kön personen hade. (Tryckfelsnisse hade varit framme och nästan halva annonsen hade fallit bort.) Men vad som framgick var att personen hade samma musiksmak som jag, bodde på landet i södra Dalarna och hade gröna fingrar, d v s var duktig på att odla. "Perfekt"! tänkte jag! Jag skulle ju flytta till södra Dalarna, få en stor trädgård med odlingsland (och jag kan knappt sköta krukväxter...) och dessutom tänkte jag att det skulle vara bra att få en egen kompis och inte bara hänga på syrran Rosali och hennes polare.
Sagt och gjort: jag började skriva ett brev till personen som satt in den där annonsen. Ungefär ett dygn senare hade jag skrivit ett 8 sidor långt brev där jag berättade om mig själv, mina tre barn och att jag var på väg att flytta upp till södra Dalarna.
Den 17 maj damp det ner ett brev i min brevlåda... och det var från en MAN!!!! Hjälp! tänkte jag. Jag var ganska trött på och bränd på karlar vid den här tiden.
Han som svarade (det var Janne förstås) var så där lite artigt sval, berättade lite om sig själv och gav mig odlingstips! Men han verkade inte särskilt intresserad av en relation med mig, vilket fick sin förklaring lite senare:  han hade även fått svar från två 20-åriga tjejer utan barn, så jag som var typ 30 år och hade tre barn stod ju inte så högt i kurs...!! :P
Men skrivklåda som jag har så skrev jag ett brev tillbaka som jag postade dagen efter och på den vägen var det! Vi skrev som galningar fram och tillbaka i ungefär en månad, och utan att ens ha skickat ett foto på oss själva så blev vi kära i varandra per brev!! (Och de där två 20-åringarna fick se sig brädade!!) :P

Direkt efter skolavslutningen nån vecka in i juni så gick flyttlasset till Grangärde och på fredagen efter så skulle Janne komma och vi skulle träffas för första gången! Jag har väl aldrig varit så nervös i hela mitt liv!!!
När fredagen kom "lånade" jag ut barnen till Rosali och vankade sen omkring i huset - fram och tillbaka, fram och tillbaka! Jag visste inte vad jag skulle göra av mig själv så nervös var jag!! Jag visste ju inte hur han såg ut eller om han skulle komma i en rosthög till bil eller en flådig sportbil..!! Men in på grusplanen rullade en röd SAAB 9000 och sen ringde det på dörren...
I Jannes sista brev till mig hade han skrivit att när han kom så skulle jag få en stor kram, och jag hann knappt öppna dörren förrän jag fullkomligt slängde mig om halsen på honom. Jag minns att jag tänkte: "undrar hur länge man kan kramas innan det blir pinsamt..." för jag vågade inte titta på honom!! :P

Och sen gick det undan!! Efter ca 2 veckor förlovade vi oss, efter 4 månader var jag gravid med Martin, efter 9 månader gifte vi oss och efter ett år flyttade barnen och jag hit till Avesta och på den vägen är det!! :D Det vart lite bakvänt med giftemål och flytt, men jag ville inte att Linnéa och Rickard skulle behöva byta skola mitt i en termin och jag ville inte gifta mig med alltför stor mage.

Grangärde kyrka 3/4-94.

Tack vare detta ovanliga sätt att träffas så var vi med i två veckotidningar med stora reportage och även med i TV på TV 2's program "Tango"!! :D

Ja så kan det gå när inte haspen är på!!

Anneli.