Sakta men säkert

Det går sakta men säkert framåt med hälsan, men fortfarande har jag lite feber varje dag, är yrslig och väldigt trött.
Idag var jag på VC och träffade samma läkare som i tisdags och efter vi pratat och han undersökt mig så blev jag sjukskriven en vecka till. Inget snack! Det togs även en ny
s k snabbsänka. Det glömde jag nog att skriva om i förra blogginlägget men jag tar det nu istället: Det är så här fick jag lära mig, att sänkan ska vara 5 när man är frisk. Jag hade 109 i tisdags. Inte så himla bra med andra ord..! Men idag var den i alla fall nere på 66, så det går åt rätt håll! Precis halva penicillinkuren är kvar men läkaren trodde att det skulle räcka för att få ner sänkan till 5 och bli helt frisk lagom till sista tabletten är tagen. Vi får hoppas det, för nu börjar det vara tråkigt att vara sjuk och jag börjar faktiskt längta lite till jobbet! Tur då att min äldsta dotter Linnèa sitter på tåget på väg hit!! :D Det är inte så ofta hon har tid att komma hem och hälsa på - men nu gör hon det!! :D Tjohoo!! :D Och vilken tur (i oturen) att jag har tid samtidigt!!

Anneli.