Det blir sällan som man tänkt sig

Det har varit en seeeg dag.... Jag sov skitdåligt under natten, och när Janne väckte mig straxt före kl 12.00 var jag inte särskilt motiverad till att kliva upp... Tills jag kom ihåg att jag tänkt åka in till stan för att införskaffa stickor till mitt nya garn + en virknål som jag tänkte använda för att fästa alla lösa trådar på min nästan färdiga halsduk. Alltså skuttade jag glatt ur sängen... var det nån som gick på det där? ;o) Nä, jag snarare h-a-s-a-d-e mig ur sängen och släpade mig ut i badrummet...! Men upp kom jag! :o)

Men in till stan kom jag INTE... Först skulle jag ju dricka en stor kopp ljummet citronvatten, och medan jag gjorde det satte jag på datorn och fastnade där ett tag... Sen skulle jag bara göra mig en kopp té från min té-adventskalender, ta några kort på det och skriva ett blogginlägg om det på min Gröna blogg... posta det på facebook... och rätt som det var hade klockan blivit 15.00 och jag hade inte ens ätit frukost än...

Efter frukosten (eller vad man nu kan kalla det den tiden på dygnet) så skulle jag bara gå ut i Da House och vattna blommorna, men blev istället sittandes med en kopp kaffe och mina färgpennor... och SEN var det ju ingen idé att åka in till stan...! Ja så kan det gå... och så går det ofta till i mitt liv nuförtiden...!

Som jag tror att jag skrev för några blogginlägg sen så har jag bara målat en enda gång sen jag började på just den här bilden den 21 oktober, förutom att jag målade en av snäckorna idag. Jag känner att jag inte har riktigt samma ro i kroppen att sitta och måla längre... Jag längtar efter att sticka! (Det hade jag aldrig trott innan jag hamnade på stick-caféet förra måndagen!)

När jag kom in från Da House satte jag på dator'n för att skriva det här blogginlägget. När jag skulle flytta på mina nya garner råkade jag vända paketet och såg då detta:

Hahaha!! Att det skulle ta sån tid att se det..!! :P Men bättre sent än aldrig!

Imorgon SKA jag ta mig in till stan och köpa mig stickor och virknål! Hur jag lyckas med det... ja, det misstänker jag att ni kommer att få läsa om här på bloggen! ;o) Stay tuned!

Anneli.

Somna med ett leende

Igår var jag tillbaka på stick-caféet, och fick träffa min språkkompis! :o)
Ni vet hur det är när man ska träffa nån för första gången; det är alltid lite pirrigt för man vet inte om man kommer att gilla varandra eller ha nåt att prata om...

Jag hade inte behövt oroa mig! Hon var supergullig! Jag har inte frågat henne om det är Ok att jag skriver hennes namn här på bloggen, så jag tänker inte göra det, men jag kan avslöja att hon är i 30-årsåldern och har två små barn. Dessutom pratade hon riktigt bra svenska! Men hon vill bli mycket bättre och det är det jag ska hjälpa henne med!
Vi bytte telefonnummer och sa att vi skulle ses i veckan! Det ser jag fram emot! Det ska verkligen bli roligt!

Innan jag somnade låg jag och tänkte på stick-caféet och min nya språkvän, och ni kan tro att jag somnade med ett leende! :o)

Nu i natt kommer jag nog också att somna med ett leende, för idag kom min beställning av Bambugarn:

Och det var ännu finare än jag mindes det! :o) (Fast fotot gör inte riktigt färgerna rättvisa tyvärr...)

Jag kan knappt bärga mig - jag vill börja sticka med det NU!!! Men först måste jag skaffa egna stickor i lagom storlek till garnet, så jag får bärga mig tills jag orkat ta mig in till stan! Och jag har ju min halsduk att sticka på så länge, så mig går det egentligen ingen nöd på!! :P

Anneli.

Randigt!

Hur långt hinner en sån som jag - d v s en som inte är van vid handarbete och som hade träslöjd i skolan bara för att hon tyckte att syslöjden var så tråkig - sticka på 5 dagar?
Jo, så här långt:

Mot så här för 5 dagar sen:

I runda slängar har jag nu stickat ca 170 varv räknade jag ut! Men jag är lite rädd för att garnet inte kommer att räcka för att sticka halsduken så lång som jag vill ha den, för det enda garn jag har kvar är det ni ser på första bilden! Jag skulle inte gjort den så bred!! Men det är försent att ångra nu, för inte fasen tänker jag repa upp allt och börja från början!
Ikväll är det stick-café igen, så kanske kan jag tigga till mig lite mer garn eller få reda på var jag kan köpa mer. Man kan ju alltid hoppas! :o)

På stick-caféet ska jag även få träffa min språkkompis för första gången, så det ska bli extra kul! :o)
Känner mig lite pirrig inför det faktiskt! Det enda jag vet om henne är vad hon heter! Jag har inte en susning om hur gammal hon är eller varifrån hon kommer, om hon är gift eller har några barn. Jag vet bara hennes namn! Men hon vet säkert inte mycket mer om mig heller...! Sen kan man bara hoppas på att vi "klickar", för tanken med språkkompisar är att man faktiskt ska bli kompisar på riktigt! Men han från kommunen som har hand om det sa att man kan byta om det inte funkar, så det blir nog bra med det!

Men jag som tror på att det är en mening med allt tänker att eftersom den här tjejen är den tredje språkkompisen jag blivit "tilldelad", men av olika anledningar så har det inte blivit så att jag träffat nån av de första två (vet inte varför det blev så), så det är väl meningen att just den här språkkompisen är den jag ska ha! Time will tell! :o) Spännande ska det bli att träffas iallafall!

Nu när jag stickat så mycket så har jag faktiskt inte varit ute i Da House och målat mer än en enda gång på senaste veckan! Det är som att jag bara orkar med en hobby åt gången! Och jag har verkligen fått smak på det här med att sticka! Ingen är mer förvånad än jag, men så är det! Så länge det nu håller i sig... Men härom natten så var jag faktiskt ut på nån webbshop och beställde hem 5 nystan bambugarn, så jag hoppas att sticklusten håller i sig länge!

Anneli.

2:a advent 2015

Tittar in som hastigast för att önska er alla en fin 2:a advent!

Själv ska jag strax iväg till en kompis på lite middag och god konversation! ♥

Egentligen hade jag även tänkt att lägga upp en bild på min stickning och visa hur långt jag har kommit, men det hinner jag tyvärr inte nu! Men den är betydligt längre än sist jag visade er! Så långt att jag insett att garnet inte kommer att räcka till att få halsduken tillräckligt lång... men imorgon är det stick-café igen och jag ska höra om jag kanske kan få lite mer garn eller få reda på var jag kan köpa mer.
Imorgon ska jag även få träffa min språkkompis. Det ska bli spännande! :o) Och så ska jag försöka komma ihåg att fota min stickning och lägga ut en bild så ni får se!

Men NU; nu ska jag ta mig upp ur soffan och in i bilen och dra iväg till min kompis!

Ha det!! ♥

Anneli.

Julen kom tidigt i år!

Tjohoo! (o: Nu är det här! :o)
Presentkortet från IFM-kliniken i Falun kom med posten idag!

De kan visserligen inte stava mitt namn (som stavas utan "e" på slutet), men de är förlåtna för denna gång! ;o)

Ja, så nu återstår det att välja dag och tid att åka dit, och förstås vilken behandling jag vill ha! Men nu före nyår tror jag inte att det blir. Eller...? Ja, vi får se! Glad som en lärka i skyn är jag iallafall! :o)

Anneli.

Tack och bock!

Idag har jag varit på mitt numera före detta jobb och fikat och lämnat tillbaka alla nycklar. Och så fick jag en jättefin orkidé:

Det kändes lite konstigt att lämna tillbaka nyckeln till lokalen, för jag har haft den (och skåpnycklarna) på min nyckelknippa i ganska precis 5 år! Men den konstiga känslan varade bara ett kort tag - jag känner mig trots allt ganska färdig med den delen av mitt liv! Nu vänder jag blad och börjar ett nytt kapitel av mitt liv! :o)

Igår kväll stängde jag av datorn ovanligt tidigt och satte mig och stickade istället, och så här långt har jag hunnit nu:

Det tar sig sa mordbrännar'n! ;o)

Nu funderar jag på om jag ska fortsätta sticka lite eller om jag ska gå ut till Da House och färglägga lite mer på den bild jag påbörjade för 11 dagar sen - den med alla snäckorna om ni kommer ihåg. Hmmm... Jag tror att det får bli Da House och färgläggning! Det känns som att det var jättelänge sen jag målade sist, och det är väl bra att variera sig lite! Dessutom längtar jag efter att lyssna på lite riktig rackarns hårdrock, och där ute är det ingen som klagar på volymen...! Så, ja... jag pyser väl iväg då! :o)

Anneli.

1:a dagen av resten av mitt liv

Jag tänkte börja detta blogginlägg med att berätta att idag - 1 december 2015 - är min första dag som förtidspensionär! Men i ärlighetens namn så vet jag inte riktigt hur jag ska ställa mig till detta faktum... Fira känns inte direkt som att jag vill göra... det känns ju fortfarande så dubbelt...

Det allra bästa med att vara förtidspensionär är att jag aldrig mer behöver tvinga iväg mig till ett jobb med allt vad det innebär av anpassning, prestation och stress, och att jag förhoppningsvis kommer att kunna lägga lite mer tid och energi på att må bra! Så... Det känns rätt bra när jag känner efter!

Men det är två nya saker i mitt liv nu som jag hoppas och tror kommer att bidra till att jag kommer att må lite bättre. Det ena är att jag ska bli språkkompis med nån kvinna som flytt från sitt hemlands fasor (vet inte vem än) och som vill bli duktigare på att prata svenska, och det andra är att jag igår började på ett stick-café som Avesta Kommun tillsammans med Studieförbundet NBV anordnar just för flyktingkvinnor och deras språkkompisar.

Nu "hör" jag hur några av er som faktiskt känner mig höjer på ett ögonbryn och tänker: "Anneli? Sticka"?? Hehehe..! Jo, det måste erkännas att det inte är min starkaste sida... Men jag vet hur man lägger upp på stickorna och jag kan både aviga och räta! Faktiskt tillräckligt bra för att kunna hjälpa en av invandrarkvinnorna som kom igår! Jajjamensan! :o)

Jag hann inte sticka så mycket själv, men några varv hann jag med iallafall:

Och självklart valde jag LILA garn! :P

Vad det ska bli? Jo ser ni, nåt så superavancerat som en halsduk!! ;o) DET ska jag väl lyckas åstadkomma iallafall! :o)
Kan även tillägga att det kändes som rena terapin att sticka! Ungefär som när jag sitter och färglägger i min vuxenmålarbok! Så nu har jag två alternativ när jag behöver "försvinna från världen" en stund! :o)

Anneli.