Ett livstecken

Hallå i cyberrymden.
Jag veeet... här har det varit tyst alldeles för länge - 10 dagar närmare bestämt! Men jag lever, om än inte som jag önskar och vill...

Ni som hängt med här ett tag vet ju att jag ständigt är supertrött och håller på att gå in i väggen, men fortsätter (med en dåres envishet) att jobba... Det kommer inte att gå särskilt länge till kan jag säga, så på jobbet håller jag på att lära upp en av våra praktikanter att klara mina arbetsuppgifter så att jag kan få avlastning. På styrelsemötet vi hade igår bestämde vi att den här praktikanten kommer att bli "behovsanställd" som min vikarie tills vi har ekonomi för att anställa honom (och en till) "på riktigt"!
Så, snart mina vänner kommer jag att kunna vara ledig! Jag fattar det inte riktigt än... Jag har liksom glömt bort hur det är att vara ledig, och framför allt så har jag glömt bort hur det är att ta hand om mig själv...
För att över huvud taget orka jobba så som jag gör (på typ 300 % av min förmåga - och jag överdriver inte!) så har jag fått stänga av alla mina varningsklockor och signaler, sätta på mig skygglappar och bara köra på utan att tänka eller känna allt för mycket...! Och jag har ett råd till er alla: GÖR FÖR FASEN INTE DET!!!

Nu när jag sitter här vid min laptop och skriver så är jag så trött att jag knappt orkar hålla upp ögonen - jag sitter faktiskt och kisar! Jag tror att ingen som varit med om det kan förstå hur det är att hålla på att gå in i väggen, men jag kan avslöja att det är för jävligt! Hjärnan funkar inte och jag tappar tråden hela tiden... :-(
MEN: jag har faktiskt tagit kontakt med en läkare (som tycker att jag inte är klok för att jag vägrar att sjukskriva mig...) och jag har även varit hos Ola på TFT-Hälsan i Västerås som jag har berättat om förut. Så jag HAR skaffat mig hjälp och jag kommer att kunna vara ledig snart, så det börjar se ljusare ut!
Och förhoppningsvis kommer jag att orka vara mer aktiv här på bloggen också! Snart hoppas jag! Jag LÄNGTAR verkligen efter att skriva och blogga!!

Och för att avsluta detta blogginlägg lite positivt så kan jag berätta att jag på de senaste 10 dagarna har gått ner 1,3 kilo! :D Kanske beroende på Homeopatmedlet mot struman som jag fick av Ola!?

Snart ska jag vara frisk - så det så!!!

Anneli.