Yarn over - my ass!

Nu har jag suttit och stickat med mitt nya garn och mina nya rundstickor i flera timmar, och så här frustrerande lite har jag åstadkommit - so far:

Jag har väl stickat ungefär så här långt 5 - 6 gånger och sedan repat upp alltihop lika många gånger - minus denna. Jag säger bara en sak: Yarn over - my ass!

Enligt min Arch Dude Catharina så skulle det lättaste sjalmönstret som finns i hela världen vara ett där man gör nåt som på engelska kallas för "yarn over", alltså "garn över". På youtube finns tutorials, och visst ser det enkelt ut:

Men det får vara så enkelt det vill - jag fick inte till det! Och jag försökte alltså 5 - 6 gånger, och varje gång blev det nåt galet... så jag gav upp och stickade på mitt sätt istället, d v s jag lägger till en ny maska mellan första och andra maskan på varje varv, och hittills har det funkat! :o) Så nu är det bara att hålla tungan rätt i mun så att det fortsätter att gå bra!

Men jag har inte bara stickat idag! Jag har gjort en havrebollssmet också! Catharina tjatar så på att jag ska lägga ut receptet på dem så att fler kan göra dessa delikata bollar, och... tja, när jag har rullat bollarna ikväll så får jag väl ta och fota dem och tillägna morgondagens blogginlägg till dem! Med receptet förstås! DET är nåt att se fram emot vänner!
Vi ses imorgon! :o)

Anneli.

Om man stickar riktigt fort...

... räcker garnet längre då? ;o)

Igår satt jag och stickade hela eftermiddagen och kvällen. Kändes det som iallafall... Jag ville ju sticka upp mina restgarner, men visste inte hur långt de skulle räcka. Det är himla svårt att uppskatta sånt tycker jag! Men det är ju bara att prova tänkte jag och satte fart på stickorna.

Hela tiden jag stickade var jag orolig att garnet inte skulle räcka. Jag tycker om symmetri och hade en idé om hur jag ville att disktrasan skulle se ut, vilket innebar att jag inte förrän precis på slutet skulle kunna veta om garnet räckte. Det var en nagelbitare kan jag tala om!

Jag stickade så snabbt jag kunde, för jag var så himla nyfiken på om garnet skulle räcka och om det skulle bli som jag såg det i mitt huvud! Och med en god portion envishet, tungan rätt i mun, superbra hårdrocksmusik från youtube och mina lånade rundstickor "klickande" för varje maska jag gjorde blev resultatet nästan bättre än förväntat:

Jag är supernöjd! Fast... det blev hela 24 trådar att fästa! 2 gjorde jag igår, men resten är kvar. Fästa trådar är så himla tråkigt tycker jag! Men det är ett nödvändigt ont om man vill sticka, så det är bara att göra! Tänker mig att jag tar det lite peu om peu, så det kommer ta ett tag att få denna bambudisktrasa färdig...! Men det är bara att leva med! :o)

Idag tänkte jag ta och häva min husarrest och prova att gå ut. Hur det går är jag övertygad om att ni kan läsa i en blogg nära er imorgon! :o)

Anneli.