Svettigt värre!

I morse var jag iväg till Avesta lasarett för att genomföra ett s k arbetsprov, d v s kopplad till en dator med sisådär en 7 - 9 sugproppsförsedda "sensorer" (vet inte vad de heter) och en blodtrycksmätare fick jag cykla i drygt 5 minuter på en testcykel bevakad av en läkare som på en monitor följde vad som hände med mitt hjärta när den blev utsatt för påfrestning.
Till min stora glädje kunde jag för första gången på flera år faktiskt genomföra hela de 5 minuterna som jag minst skulle cykla! :D Visserligen var jag helt slut efteråt och benen kändes som överkokt spagetti, men jag gjorde det!! :D
OCH - ännu viktigare - mitt hjärta slog riktigt bra, även när jag var som mest andfådd och hade som högst belastning! Hjärtat slog bara några extraslag på hela tiden - till skillnad från för 3 år sen då det härjade runt rätt okontrollerat medan jag cyklade och en lång stund efteråt..!! :D
Och det allra roligaste var läkarens min när jag talade om hur jag successivt har minskat på medicinerna och hur lite jag faktiskt äter nuförtiden!! :D Hehehe...! De verkar inte tro sina öron!! Och framför allt verkar de inte tro att jag är riktigt klok!! Hmmm... det kan de ju ha rätt i förstås...!! :P

Ingen av de läkare jag pratat med verkar tro på att jag kan bli helt återställd, frisk och fri från medicinering... de ser nästan nedlåtande ut när jag säger att jag ska bli frisk! Och jag säger kaxigt: Watch me!! Hittills har jag ju visat att mitt hjärta har återgått till sin normala storlek och numera slår normalt trots minskade doser av deras gift.. eh... medicin menar jag..! :P Och nu gäller det bara att hitta naturliga sätt att bli frisk på, eventuellt med hjälp av naturläkemedel och/eller homeopatmedicin. Synd att det kostar en halv förmögenhet bara...! :-( Men på nåt sätt ska mitt hjärta bli helt återställt - så är det bara!

Innan jag avslutar detta blogginlägg så vill jag berätta hur lång jag är!! :P Alltså... När jag gick i högstadiet så var jag 1.60 i strumplästen, men för varje barn och med åren, så har jag krympt... Ett tag svarade jag att jag var "1.57 och en kvart" när folk frågade hur lång jag var, men sen krympte jag ytterligare och var bara "1.56 och en halv". Idag när sköterskan mätte mig på lasarettet så var jag bara "1.55 och tre kvart"!! Var tar jag vägen??? Jag får nog sluta mäta mig...!! ;-) Hihihi...!!

Men nu vankas det middag i det Sjögrenska huset, så... I'm out of here!! :D

Anneli.