Iallafall så satt jag ute i vår underbara trädgård, vid mitt lilla cafébord och drack min smoothie. Där bordet står nu var det halvskugga, en lätt bris och 21 grader varmt. Helt ljuvligt! Så skulle vädret alltid vara om nån fråga mig! :o)
När jag satt där och kontemplerade över livet och döden och allt där emellan så försökte jag iaktta mina tankar, så som det sägs i olika andliga böcker att man ska göra... och det jag lade märke till var att trots att jag verkligen njöt av vädret och att se allt det vackra runtomkring mig, så snurrade mina tankar kring... jobbet! Jobbet... och hur det kommer att bli om jag får förtidspension... hur det blir om jag inte får förtidspension och på hur Södra Dalarnas Serviceteam ska kunna inte bara överleva utan växa och bli ett större och stabilare företag... med eller utan mig...
Men alltså; en av anledningarna till att jag har blivit utbränd är ju just att jag inte kan släppa tankarna på jobbet! Det är som att jag inte vet hur man gör...! Min doktor säger att jag inte kan dosera... att jag "knarkar" jobbet... och jag måste tyvärr ge honom rätt...
Jag inbillar mig att om jag blir förtidspensionär så kommer jag per automatik att kunna släppa jobbet, åtminstone mer och mer ju längre tiden går... Men om jag bara kommer att fortsätta vara sjukskriven så vet jag bannemig inte hur jag ska kunna sluta "knarka" jobbet...!
Nu ska jag inte ta ut nåt i förskott, men tänker på det - det gör jag mest hela tiden... Jag både bävar för det och längtar till den 15 september när jag ska ha ett möte med min doktor och försäkringskassan! Hur det blir då... ja, det kan jag ju inte veta nu, men ett är säkert: blir jag erbjuden förtidspension så kommer jag säga Ja tack! Fast det känns jättekonstigt att tänka på det... Men om 26 dagar är det den 15/9, och under veckorna fram tills dess ska jag försöka att "bara vara" när jag är hemma, och tänka på jobbet de 5 timmar i veckan som jag ska jobba!
Önska mig Lycka Till...! ;o)
Anneli.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar