Hjärtligt Välkommen!

Välkommen till min blogg! Jag som skriver den här bloggen är en riktig mångsysslare både vad gäller professioner och intressen, så bli inte förvånad om de ämnen jag skriver om inte verkar höra ihop alla gånger!! ;-) Min fysiska hälsa fick gärna vara bättre, och jag jobbar på att det också ska bli så, med bl a naturmedicin och homeopatmedel. I högerkolumnen hittar Du min e-mailadress och jag blir jätteglad om Du hör av Dig till mig om det är nånting Du undrar över! Kommentarer välkomnas förstås också! Kom ihåg att komma tillbaka och se vad jag svarade på din kommentar!!//Anneli.

fredag 31 december 2010

Gott Nytt!!!

Gott Nytt År till er allihop!! Nu drar jag till Stockholm!!
PAAARTYYY!!!! :D
Vi "ses" nästa år!!

Anneli.

torsdag 30 december 2010

Packad och glad!

Nu har jag packat allt jag behöver för min helg i Stockholm. Ja, förutom maten som får vara kvar i kylen tills det är dags att åka! :D
Dock har det blivit en liten ändring i resplanerna: Jag skulle ju åka nu ikväll, men kommer istället att åka i morgon förmiddag! Det är egentligen bättre så inte mig emot! :D

Titeln på detta blogginlägg - Packad och glad - låter lite som att jag syftar på alkohol, vilket jag vill förtydliga att jag INTE gör!
Alkohol skapar sååå mycket problem i samhället - både på personnivå och samhället i stort - att jag har gjort ett medvetet val att avstå ifrån det! Jag vill inte vara delaktig i allt det elände som alkoholen bidrar till!
MEN... jag talar inte om för andra hur de ska/borde göra - det måste var och en avgöra själv! Jag tror inte på tvång - jag tror på upplysning och personligt ansvar!

Hur ni än gör med alkohol i helgen, så var rädda om er och varandra!!

Anneli.

onsdag 29 december 2010

Mitt första klokord!

Några av de andra bloggarna jag följer brukar ha klokord lite då och då och jag tänkte att jag behöver ju inte vara sämre!! :D
Det här snubblade jag över på facebook idag:
Om Du går så långt som Du kan se, så kommer Du därifrån se tillräckligt för att gå ännu längre! Mycket klokt sagt - men jag vet inte av vem...!

Om en stund kommer min PSYCH-K-kompis hit för att vi ska balansera oss lite!! Det var jättelänge sen! Det är nästan så jag undrar om vi kommer ihåg hur man gör...! ;-)
Nej då!! Det sitter i förlängda märgen, plus att vi har en manual som man går efter! :D

Nu är det bestämt att jag firar Nyår i Stockholm i år igen! Men denna gång utan familjen! Det är mitt gamla kompisgäng som ska ha knytkalas hos en av mina bästa kompisar från förr och hon bad så vackert att jag skulle komma! Jag åker imorgon kväll och kommer hem på söndagkväll.
Och sen.... sen ska vi börja göra iordning min lokal!! :D Tjohoo!! :D

Anneli.

måndag 27 december 2010

Födelsedagsfika

Alldeles straxt ska kompisen Katta och jag åka och fika hos en gemensam kompis som fyller år! Katta ska först bli färdig med sin Ortobionomibehandling av min äldste som som har ont i ryggen.
Under tiden skriver jag den deprimerande uppdateringen av min vikt- och midjemåttsutveckling denna vecka:
Vågen visade på + 1,1 kg och måttbandet på + 1 cm! Om jag inte redan var så galen skulle jag säga att jag blir galen!!
Visst - det är jul och jag HAR ätit min beskärda del av julgodis - men bara LCHF-godkännt godis. Nötter har ju också slunkit ner i större mängd än vad jag normalt äter, men maten har jag varit lika strikt med som vanligt!
Risgrynsgröt, pepparkakor och lussebullar har jag bara luktat på och det kan man väl ändå inte gå upp i vikt av!?!

Ja, ja!! Som jag brukar säga till andra: Man kan bara göra sitt bästa - och det bästa är gott nog!!
När man kan göra bättre, så kommer man att göra bättre!!

Ha en riktigt God fortsättning på julen!!

Anneli.

söndag 26 december 2010

Ännu mera snö!!

Hur mycket ska det snöa egentligen??
I natt har det snöat så mycket att när min man skulle släppa ut en av katterna så kunde han inte öppna altandörren!!
Skönt att det i alla fall inte är så kallt längre!!

Hur har er Jul varit? Jag hoppas att ni haft det minst lika bra som jag har!
Min kära man gav mig 3 böcker som jag verkligen önskade mig:

Ska försöka prioritera att läsa dem - hur nu det ska gå till...! Vi ska börja göra iordning i lokalen nu så fort det går också! Men det ordnar sig!! Jag orkar ändå inte göra samma sak för länge i taget! Min kropp kräver variation för att inte klappa ihop...!

GOD FORTSÄTTNING, kära bloggläsare!

Anneli.

fredag 24 december 2010

Anders hade fel...

Kommer du ihåg vad det var för väder den dagen Anders hade namnsdag??
Här hade vi kallt, soligt och massor med snö! Enligt Bondepraktikan så ska det ju bli tvärtomväder på julafton mot Andersdagen, ni vet: "Anders braskar och julen slaskar". Men ICKE!! Det var faktiskt precis samma väder då som det varit idag!!
Alltså kan vi konstatera att man inte kan lita på Bondepraktikan!

Men visst är det skönt att det går mot ljusare tider från och med nu!?!
Rätt skönt också att julafton är typ slut! Imorgon blir en lat och slö dag om jag får bestämma!! Jag behöver i alla fall inte laga någon mat: jag har rester kvar till ett halvt kompani!! :D

Anneli.

God Jul!

En riktigt God Jul önskar jag alla mina bloggläsare med denna underbara Julsång!

Anneli.

torsdag 23 december 2010

Puh!

Nu är sista godiset gjort, potatissalladen färdig, granen klädd, paketen inslagna, och jag är utslagen...! ;-)
Jag har stått på benen hela dagen och det känns...! Så nu sitter jag en välförtjänt stund här vid datorn och vilar, för än finns mycket att göra innan jag kan krypa ner mellan lakanen...!

Äldste sonen kom som plannerat i förmiddags och det är bara äldsta dottern som inte är här.
Imorgon kommer svärföräldrarna en stund som vanligt innan de ska vidare till svärmors syster.

Nä, nu är det nog bäst jag sätter lite fart igen. Förbereda potatisgratäng och koka risgrynsgröt står på tur! Dessutom kom jag helt plötsligt på att jag glömt bort att äta...! Oops...! Bäst att börja med det!! :D

Ha det så bra allihop!!

Anneli.

onsdag 22 december 2010

Bråda dagar...

Nu är det bråda dagar! Jag fattar inte att det är julafton redan på fredag!! Jag är inte klar med allting än!!! Och det lär jag inte bli heller!! Jag får väl göra som jag alltid gör: försöker prioritera det jag tycker är viktigast. För varken tid eller ork räcker till!

Idag kom den yngre av mina två döttrar hit, och imorgon kommer äldste sonen!! Om tågen går vill säga! Men det ska vi väl hoppas att de gör! Det verkar vara värre att ta sig söder ut!

Maken och jag var in till stan för att handla Julmaten nu i eftermiddags. Usch va folk det är i affärerna! Jag avskyr den här stressen!! Tur att det bara är Jul en gång om året!

Nu ska jag faktiskt försöka komma isäng - imorgon har jag jättemycket att göra och behöver all energi jag kan uppbåda!

Anneli.

måndag 20 december 2010

Snö

Är det nån som saknar snö?? Då kan ni komma hit så ska ni få så mycket ni vill!! :D Vi har nästan 1 meter snö på tomten - trots att det blåst en del!
Men som tur är ska det inte snöa mer på ett tag nu - tydligen inte förrän på julafton! Tänk, det verkar som att det blir en vit jul i år!! :D

Idag har grabbarna och jag kokat knäck. Fy farao vad det är kladdigt!! Men vääldigt gott!! Inte för att jag kommer äta av den, men det är ju trots allt tradition med knäck på julen, och ungarna skulle inte vilja vara utan det. Efter jag skrivit klart det här blogginlägget så ska jag göra ischoklad, och det kan ju faktiskt även jag äta lite av!! :D Yey!!

Hörni, det är ju måndag idag igen och det betyder vägning och mätning! Och idag har det faktiskt gått åt rätt håll!! -5 cm runt midjan och 9 hg mindre än förra veckan!! Men så har jag knappt vågat äta det här veckan heller...! Och det är ju inte heller så bra...
Jag får jobba på att hitta balansen!!

Innan jag smiter ut i köket igen för att göra ischokladen så ska jag länka till min favoritlåt med Laleh. Låten har samma titel som det här blogginlägget: Snö. Håll till godo!

Anneli.

söndag 19 december 2010

Julebak

4:de advent har vi idag! Själv hade jag nog inte kommit ihåg det om det inte var för att jag läste om det på facebook...! Tur man har fejjan!! :D

Idag har jag bakat och gjort julgodis!

När jag skadade mitt finger härom dagen så trodde jag ju att det var slutbakat för min del, men med lite hjälp av maken så gick det riktigt bra!!

Saffransbullar var det jag bestämt mig för att baka och jag gjorde nästan allting själv! Det var bara när det sista mjölet skulle i som det blev för trögt för mig att röra om, så då fick Janne ta över! Men sen så kavlade jag och allting annat själv och så här fina blev de 57 bullarna:
Supersmaskiga sa mina 2 grabbar. ÄNNU godare än lussebullarna vi gjorde häromsisten! Ja, man är ju trots allt konditorsdotter!! :D

Medan bulldegen stod på jäsning gjorde jag julgodis: "Strykande åtgång". Det receptet vann jag en julrecepttävling med för ett 10-tal år sen!! Och precis som namnet avslöjar så är det väldigt gott!
Här ska ni få receptet, följt av en bild:

STRYKANDE ÅTGÅNG:
100 gr sötmandel: skållad, skalad, lätt rostad och hackad
4 dl (rårör-)socker
2 dl vispgrädde
100 gr smör
200 gr mörk blockchoklad Jag använder 70 %-ig ekologisk
Gör så här:
Smör, socker och grädde kokas på svag värme under omrörning i 5 minuter. Blanda i blockchokladen och låt smälta och sist rörs den hackade mandeln ner.
I en bakplåtspappersklädd form hälls smeten ner och får svalna på kall plats. Skär i lagom stora bitar. Förvara i kylen.
Jag gör alltid 1½ sats och min form är 25 X 35 cm, vilket är perfekt för den mängden.

Sen gjorde jag ½ sats till mig där jag bytte ut sockret mot Sukrin, som är en sockeralkohol som inte påverkar blodsockret och därmed är LCHF-godkänd. Så här blev mina godisar:
Men fy attan va sött det blev!! Huvva!! Jag är ju inte van vid sött längre!!
Sukrin har ca 75 % av vanligt sockers sötma, så därför följde jag receptet som det var och tänkte att det kanske skulle bli lagom, men om jag gör det här till nästa jul ska jag halvera sukrinmängden!! Men de blev jättebra i konsistensen!! :D
Förresten så har vi haft "live show" på köksgolvet här i några dagar!! Våran Norska Skogkatt Teyla har löpt och hankatten Totoro, 1 år, har äntligen lyckats klura ut vad man ska göra med en hona som löper!! :D Så om ca 2 månader blir det förhoppningsvis kattungar här igen!! :D
Foton ligger ute på Jannes katthemsida: http://kornsvede.se/ Klicka på "Nyheter".

Jaha...! Det var allt för denna gång!! :D
Anneli.

lördag 18 december 2010

Julpynt

På min facebooksida pågår en "debatt" om mitt paketerade finger...! Jag la upp samma bild som i förra inlägget och genast strömmade det in kommentarer!! :D
Först var folk väldigt deltagande men efter en stund lite mer skojfriska!
Här kommer några exempel på kommentarer jag fick:
Fint paket! Men jag tycker att så här i juletid så kan du dekorera det med lite glitter eller nåt... ska man ha paket på fingret så kan det lika gärna var lite glamouröst..(inte glamour-löst hihi) Kram!
Sen kom denna kommentar: Som en hemstoppad vegetarisk julkorv...;) snabbt följd av denna: Anneli: Sätt genast dit några dekorationer så att ingen börjar tugga på den.

OK, tänkte jag. Då får jag väl göra det!! Sagt och gjort, och resultatet ser ni här:

Tjusigt va!?! :D Dock vart det lite opraktiskt så jag har återgått till orginalutseendet! ;-)

Anneli.

torsdag 16 december 2010

På akuten...

Ibland är man lite klantig... och ibland är man väldigt klantig...! Idag var jag väldigt klantig!! Så klantig att det blev en tur till akuten på Avesta lasarett!!

Jag hade gjort en dippsås och skulle skära grönsaker till den som förrätt till middagen. Det slutade med att jag fick pekfingret i ett bandage...! Så här "fint" blev det!!
Min 16-årige son köpte en ny grönsaksskärare härom dagen och jag tänkte att jag skulle använda den för att slanta gurka och morötter. Gurka gick jättebra, men morot är så hårt att jag behövde ta i rätt mycket. Dum som jag var så hade jag moroten i handen istället för att sätta fast den i hållaren... och då går det som det går...! Här nedan en bild på "olycksskäraren".
Jag lovar att den är rakbladsvass!!
Och jäklar i min lilla låda vad jag blödde!! Det bara rann!!
Först tänkte jag fixa det själv, men såret såg rätt otäckt ut, så till slut bestämde jag mig för att åka in till akuten.
På akuten var det lugnt så jag fick komma in i stort sett på en gång. En sköterska försökte göra rent, men blodet bara rann!! Läkaren sa att det måste sys, men jag frågade om det inte gick att bara tejpa, vilket var vad jag hade gjort om jag stannat hemma, men läkaren sa att det behövdes sys. OK! Då var det väl så...!
Läkaren plockade fram en spruta med bedövningsmedel och tryckte i hela i fingret. Ingen effekt...! Hon tog en spruta till, väntade i 5 minuter och skulle börja sy, men se det gick inte! Fingret var fortfarande inte bedövat, så hon hämtade en tredje spruta och tryckte i mig och sa att mer än så kunde hon inte ge! Jag var alldeles svullen och spänd nertill på fingret av all bedövningsvätska!! Men inte fasen blev det bedövat!! När hon stack mig med nålen så bara skrek jag av smärta! Varken läkaren eller sköterskan hade varit med om nåt liknande någonsin!!
Så det blev till att tejpa ihop såret i alla fall!!
Bandaget ska sitta på till den 27 december, så nåt julbak blir det inte för min del!! Och jag som hade tänkt att både göra olika sorters julgodis och baka saffransbullar i helgen...!
Det blir till att leka konsult och förklara för karl'n och barnen vad de ska göra - för utan julgodis och saffransbullar kan vi INTE vara!!
Anneli.

Hopplös...

Det är lika bra att jag erkänner det: Jag är hopplös!! I alla fall när det kommer till att nattsudda!!
Att det ska vara såå svårt att gå och lägga sig i tid!!! Jag fattar inte!!
Det är faktiskt sant: jag förstår mig inte på mig själv!! Jag önskar att jag hade bättre karaktär (eller vad det nu beror på) så att jag kom i säng i tid! Men Nej!! *Suck*

Tänkte att jag skulle berätta om en spännande grej...!
Som de flesta av er vet så har jag struma och hjärtsvikt bland en hoper andra diagnoser...! Den sortens struma som jag har finns ingen medicin för, och hjärtmedicinen jag tvingats att äta har inte tillräcklig effekt. Många av mina nära och kära är oroliga för mig, och en av mina kompisar kom på att hon hade telefonnumret till en "klok gubbe" som hon hört ska vara jätteduktig. Hon frågade om jag ville ha hans nummer, och desperat som jag börjar bli så sa jag Ja.

För drygt en vecka sen så tog jag mod till mig och ringde honom. Jag stammade fram mitt namn och att jag inte hade en aning om vad han ev kunde hjälpa mig med, men att jag blivit rekommenderad av en kompis att ringa till honom.

Jag berättade om hjärtsvikten och medicinen. Gubben bad om mitt personnummer. Sen började han prata:

"Du har en obalans i mag- tamsystemet, därifrån kommer mycket av dina problem. Så måste du ha ramlat baklänges när du var liten för du har en skada på 10:onde och 11:te kotan och behöver gå till en kiropraktor. Det är från de kotorna + obalansen i tarmarna som dina hjärtbesvär kommer"!
Han rekommenderade några naturmedel jag enl honom behöver äta och sen sa han: "Du behöver bara titta på en smörgås så går du upp 2 kilo"! (Hur farao kunde han veta det???) "Det beror på tarmobalansen och så ska du inte äta vitlök - det är för starkt för dig"! (VA??? Jag som äääälskar vitlök!!!)
Sen pratade han lite om min ländrygg som också skulle må bra av en kiropraktor, och sa att när jag har ätit upp hälften av naturmedlen han rekommenderade så skulle jag ringa honom igen.

Det där medlen har jag delvis fått tag på, men det är ett par homeopatiska medel jag inte lyckats hitta än, men jag har en kompis som hjälper mig med det!! Så fort jag har allting hemma så ska jag börja ta dem! Det ska bli sååå spännande att se om de kan hjälpa mig!!
Och den som vill kan läsa fortsättnngen här på min blogg, för självklart kommer jag att berätta för er hur det går!! :D

Anneli.

tisdag 14 december 2010

Dag 30. Ett sista ögonblick.

Idag är sista dagen av temabloggandet!! Det är rätt skönt att det är över nu! Eller snart, rättare sagt - det här inlägget är ju inte färdigskrivet än!

Det är 3:dje gången som bloggtemat är nånting med "ögonblick" och jag fattar fortfarande inte vad det är meningen att man ska skriva om egentligen! (Vem farao är det som hittat på de här frågorna egentligen??)

"Blott en dag, ett ögonblick i sänder..." får jag i huvudet när jag försöker komma på vad jag ska skriva om. Det är ju en gammal psalm, och jag är inte religiös, så det gav ju inget tips...!

Näe, vet ni vad: Jag struntar i det där ögonblicket!! Det blir inget konstruktivt av det ändå!!

Från och med imorgon så "frilansar" jag ju igen, d v s skriver om vad jag vill och då ska jag uppdatera er på sånt jag säkert hade skrivit om om det inte var för de där temainläggen. Det är speciellt en sak jag gärna vill berätta om och som jag tror att ni kommer tycka är spännande!! Men det tar jag imorgon!! (Oh, vilken cliffhanger jag fick till!! ;-)

Anneli.

måndag 13 december 2010

Dag 29. Mina ambitioner.

Min första ambition var att vara en bra mamma. Redan som 18-åring ville jag ha barn!
Den ambitionen var länge den enda ambitionen jag hade - jag levde verkligen för mina barn! På gott och ont...! Fast mest gott!!
Jag antar att jag var så fokuserad på att vara mamma att jag inte hade några ambitioner utöver det...!
Nu - på äldre dar, när barnen till mångt och mycket klarar sig själva, så är mina ambitioner desto fler! Men lite svårdefinierade märker jag nu när jag försöker sätta dem på pränt...!

Liksom min äldsta dotter "Tiarafeministen" har jag nån slags ambition att rädda världen, men på helt andra sätt än min älskade dotter!

Jag vill få människor att må bra på alla plan: fysiskt, psykiskt, emotionellt och andligt, genom allt från Healing till Sorgbearbetningskurser, PSYCH-K-balanseringar, Medialt arbete och samtal. Jag älskar att få människor att skratta och försöker få människor som kommer till mig att se sin egen potential.

Min ambition just nu är att få till min lokal så bra det bara går så att människor kan komma dit och tanka energi på så många sätt som möjligt!

En annan ambition jag har är att bli frisk och smal(are)! Just nu går det inte så bra...! Vågen visade på ytterligare viktuppgång - 4 hg sen förra måndagen, och måttbandet visade + ½ cm. *Suck*
Mitt hjärta mår inte heller så bra. Min hjärtläkare ringde mig härom dagen och sa att han nu remitterat mig till kardiologen i Falun. Han förstår inte varför medicinen inte hjälper och såg ju på senaste 24-timmarsEKG:t att hjärtat fortfarande slår oregelbundet och "fel".
Tyvärr glömde jag att fråga honom om min plötsliga viktuppgång kan ha med medicinen att göra, men ska försöka ta det med honom så fort det går!

OK! Det får räcka så här!
Vi ses imorgon hoppas jag!! :D

Anneli.

söndag 12 december 2010

Dag 28. Det här saknar jag.

Vilket mysko ämne...!! Sakna kan man ju göra på olika sätt!
Jag saknar mina föräldrar jättemycket t ex!! Jag saknar att amma!! Jag saknar att kunna äta vad jag vill utan att fundera på hur mycket kolhydrater det innehåller! (Speciellt idag när vi bakat lussebullar som blev superfina, doftade ljuvligt och enligt grabbarna smakade supergott!)
Jag saknar att vara smal!! Jag saknar sommaren, mina kompisar som bor långt här ifrån, att ha en bra ekonomi, bra kondition och bra hälsa. Det finns mycket jag saknar!

Men mest av allt är jag så oändligt tacksam för det jag har! En fin familj; 5 underbara ungar och en fantastisk man! Ett hus på landet och egen bil! En lokal!! Alla mina vänner!! Jag behöver aldrig gå hungrig och inte frysa!
Jag älskar mig själv och jag älskar livet!! Varför fokusera på det jag saknar???

Anneli.

lördag 11 december 2010

Dag 27. Min favoritplats + lokaluppdatering!

Jag har 2 favoritplatser, om man nu pratar om hemmet/närmiljön.
Den första är hörnet på vår soffa i vardagsrummet. Där älskar jag att krypa upp och sitta och läsa eller se på TV.
Den andra är ute i min lilla "arbetslägenhet" tvärs över gräsmattan. Jag har en hörnsoffa där ute också, men oftast sitter jag i min sköna kontorsstol.

Vad gäller favoritplats rent geografiskt så ligger "Playa Del Storsjön" väldigt bra till! Det är en liten sjö mitt inne i skogen ca 1 mil härifrån och dit brukar vi åka på somrarna för att bada, simma och sola! :D

Apropå min lägenhet, så kommer ju den inte att vara en av mina favoritplatser så länge till...! Efter årsskiftet går ju flyttlasset till lokalen i stan!
Igår hyrde Janne och jag en släpkärra och körde ner till Stockholm för att köra hem 30 stolar och 3 bord som jag köpt på annons! :D De står nu i lokalen och väntar på att jag ska fräscha till dem så de kan börja användas!! Att jag köpte stolarna och borden gör att det börjar kännas verkligt det här med lokalen! Ni som varit med från början och följt mitt sökande och hittande av lokal, min vånda över om jag vågar ta den eller ej och sen mitt bestlut om att faktiskt ta den kanske kan förstå hur jag känner! Det pirrar ordentligt i hela mig!! Det känns sååå läskigt, och sååå rätt!!
Lägenheten ska fixas upp lite den med och sen kommer vi nog att hyra ut den. Om nu nån vill flytta hit ut i obygden! Hur det går med den saken får vi se!!

Anneli.

fredag 10 december 2010

Dag 26. Mina rädslor.

Hmmm...! Jag är inte rädd för speciellt mycket...!
Jag har ju min tro på att det finns en mening med allt som sker och att allt är utveckling, så vad finns det egentligen att vara rädd för?? Det är ju "bara" att hänga med i livets alla krumbukter och göra så gott jag kan!!
Having said that, så är jag naturligtvis inte så fri från rädslor som det här ovan ger sken av!
Jag kommer på 2 saker så här på direkten som jag är jätterädd för:
1. Att mina barn ska dö. Framför allt om de lider innan!!!
2. Att bli ett kolli på långvården och inte ens kunna borsta mina egna tänder eller torka mig i rumpan själv!!

Sen har jag ju såna här "smårädslor" som vid en jämförelse kan verka bagatellartade, t ex:
*Att inte bli accepterad eller omtyckt.
*Att "klampa i klaveret" så där ordentligt så att jag skäms över mig själv.
*Att verka dum/ointelligent.
*Att göra andra ledsna och besvikna.
*Att ha outhärdlig smärta.
*Att misslyckas.
*Att lyckas(!).
*Att inte vara tillräckligt ansvarsfull.
Och så vidare.... och så vidare....!!

Det man är rädd för drar man till sig! Det gäller att fokusera och ge sin energi till det man vill ha i livet!! Det jobbar jag på!!

Anneli.

torsdag 9 december 2010

Dag 25. Vad vill ni veta om mig?

Tack för era frågor! Då kör vi:

Jannica är först ut: Va gör du om dagarna? Jobbar med/vad är du utbildad till? Hur kommer de sig du så gärna vill hjälpa andra människor?
Svar: Jag sover ganska länge på mornarna!! Nån gång mellan 9 - 10 går jag vanligtvis upp. Jag är väldigt morgontrött och sover oftast ganska dåligt på nätterna. Det är tur att jag inte har ett "normalt" jobb att gå till! Jag har permanent sjukbidrag på 50 % och är numera inskriven hos Arbetsförmedlingen + att jag "frilansar" lite som Medium och Tarotkonsult på de andra 50 %. Jag sitter alldeles för mycket framför datorn!
Mina utbildningar är bl a: 9-årig grundskola, barnskötare, ungdomsledare, Miljöinformatör, Amningsrådgivare, Kursledare i Sorgbearbetning, PSYCH-K-coach/facilitator, Medium och Healer.
Jag vet egentligen inte varför jag tycker så mycket om att hjälpa andra människor...! Dels är det nog ett arv från min mamma och dels något jag verkar vara ganska bra på, så det "bara blir så"...! Det är dessutom mycket lättare att hjälpa andra än sig själv...! Och jag älskar människor!! Och jag försöker behandla andra som jag skulle vilja bli behandlad själv.

Nästa fråga kommer från Maria: Jag vill veta mer om din andliga resa!! Hur började det och vilka vägar har den tagit, hur långt har du kommit osv?? Det vore väldigt intressant för en nybörjare som mig :) Kram
Svar: Min andliga resa började redan när jag var liten - jag har liksom fått det med modersmjölken i och med att min mamma var medial. Men tyvärr kämpade jag väldigt hårt för att inte bli som mamma...! Dumt.... Mycket dumt....! Kan jag i alla fall tycka så här efteråt!!
Ett par år efter att mina föräldrar dött så träffade jag en kompis syster som precis hade börjat på en Mediumkurs. Jag hade ingen aning om att det fanns såna kurser och frågade henne om även jag kunde gå den kursen! Självklart, sa hon och innan jag visste ordet av så var jag på en sån kurs! På den visade det sig att jag utan att jag visste hur jag gjorde kunde kommunicera med döda människor! Den Engelska Mediumläraren sa till mig att: "You're going to be a natural medium, just as you are a natural mother". Och han hade inte fått nån information om vilken slags mamma jag var - men jag är verkligen en "naturlig" mamma som fött något så när naturligt, ammat länge (5 barn i sammanlagt 13 år), sovit med mina barn, haft tygblöjor, lagat egen barnmat o s v.
I ganska precis 5 år har jag utvecklat min medialitet på olika kurser i både Sverige och England och för ganska precis 3 år sen hade jag min första egna seans! Men utvecklingen fortsätter hela tiden - jag har bara inte gått nån kurs på ett par år! Men så fort jag sparat ihop tillräckligt med pengar så åker jag över till England igen och går fler kurser!! För fullärd blir man aldrig!!
Ungefär 1 timme norr om London, i Stansted ligger Arthur Findlay College - en mediumskola jag verkligen kan rekommendera!!
Min Mediumutveckling har mer eller mindre räddat livet på mig! Den har gett mig en styrka och förmåga att ta mig ur utbrändhet som förmodligen inget annat kunnat gjort! I mediumskapet har jag hittat mig själv och mitt "kall"!! KRAM tillbaka!!

Nästa fråga kommer från min kära vän "tantista": Tänk dig att du är på en middagsbjudning. Många gäster och du känner inte din bordskavaljer. När ni har satt er till bords och skall börja konversera sådär som man gör så säger han plötsligt: Stopp! Om du bara fick lov att berätta en enda sak om dig själv, vad skulle du berätta då?
Svar: VA??? What kind of question är det??? Bara EN??? Är du galen??? EN??? ;-)
Jag skulle nog berätta att jag är Medium! Jag gillar att provocera människor och se hur de reagerar, och dessutom är det viktigt för mig att andra vet vem jag är. Just det tror jag är en kvarleva från att ha växt upp med en tvilling som jag blivit jämförd med i hela mitt liv! Det har alltid varit viktigt för mig att bli sedd för den jag är, och bland det värsta jag visste när jag var liten var när folk sa: "Titta här kommer tvillingarna"! Som om vi satt ihop eller nåt!!

Sista frågan kommer från Vera: Vad är din favoritdoft?
Svar: Den här frågan är enkel!! Jag har 3 absoluta favoriter och det är: Ros, Liljekonvalj och Jasmin! :D

Med denna information stänger jag frågelådan för denna gång!
Tack Jannica, Maria, tantista och Vera för era frågor!!

Anneli.

Ta chansen!!

OK Folks!!
Om det är nåt ni vill veta om mig så är det hög tid att fråga, för ikväll är det meningen att jag ska svara på era frågor i det kommande temablogginlägget!!
Blir det inga frågor så blir det inget blogginlägg!! Så ta nu chansen - den kanske aldrig kommer tillbaka!! :D

Antingen så skriver ni er fråga i kommentarsfältet eller så kan ni maila den till mig!! Min mailadress ser ni ju i högra kolumnen under min presentation här på bloggen!!

Kom igen nu!!

Anneli.

onsdag 8 december 2010

Dag 24. Det här får mig att gråta.

Hur långt blogginlägg orkar ni läsa...?? ;-) *Blink, blink*

Jag är en person som har lätt till tårar - både av sorg och glädje!
Jag är nästan aldrig ledsen, så tårar av sorg är ganska sällsynta. Däremot är jag lättrörd till tusen och då kommer ju tårarna som ett brev på posten!!
Jag gråter när barn föds (jag har varit med på några förlossningar, förutom mina egna), på dop, bröllop och begravning. Jag grät t o m när jag själv stod framför altaret för 16 ½ år sen...!

Jag skrattar ofta tills jag gråter!! Särskilt när jag är trött eller tillsammans med gamla barndomskamrater - då är det ibland som att man blir en "fjortis" igen...!!
Men det är väl bra att jag också har nära till skratt - då blir det ju balanserat i alla fall!! :D

Jag har väldigt svårt att se när någon lider - oavsett om det är i verkligheten eller på film!
Eller om någon berättar något sorgligt... då gråter jag!

Även om det kan vara jobbigt ibland att inte kunna hålla tillbaka tårarna, så är jag trots allt glad att jag kan gråta! Det har inte alltid varit så...!
När jag var 19 år så gjorde min dåvarande kille slut efter 2 år tillsammans. För mig kom det som en blixt från klar himmel, för vi hade varit och tittat på en lägenhet och plannerade att flytta ihop. Så dimper det ner ett brev i brevlådan, som börjar som ett kärleksbrev men som helt plötsligt tar en oväntad vändning...! Jag minns att jag gallskrek - rakt ut i luften, av chock och av sorg...! Sen grät jag i 10 månader. Grät och grät och ville inte leva. Jag grät tills jag inte hade några tårar kvar och efter det kunde jag inte gråta på många år! Hur mycket jag än ville eller behövde!

Som tur är så släppte den där "gråtförlamningen" till slut! Jag minns hur förvånad jag blev första gången jag började gråta!! Trots att jag var så ledsen så kändes det fantastiskt att gråta igen - så renande och frigörande!!

Ja, det här blev lite mer information och historia än jag tänkte när jag började skriva, men som vanligt dansar fingrarna runt på tangenterna och det är sällan jag censurerar det jag "råkat" skriva! Det var tydligen så här det skulle bli den här gången!!

Anneli.

tisdag 7 december 2010

Dag 23. Det här får mig att må bättre.

Det här var lätt att skriva om!! :D
Bl a är vänner det som får mig att må bättre!!

Som ikväll t ex: 4 tjejkompisar + en 5-månaders baby har varit hos mig och pimplat té, käkat mackor och suttit och pratat om ditten och datten i några timmar!!
Jag älskar att vara lite "värdinna" och bjuda hem folk - i all anspråkslöshet!!

Nåt annat - också vänrelaterat - som får mig att må bättre är när mina fina bloggkompisar skriver kommentarer på mina blogginlägg, särskilt när ni ger mig peppande kommentarer!! Det uppskattas otroligt mycket ska ni veta!!

Egentligen är det mycket som får mig att må bättre, och för att nämna några till så säger jag barn i allmänhet och mina barn i synnerhet, och så förstås musik!!
Vad vore livet utan musik?? Det finns musik för alla sinnesstämningar, och jag har ganska bred musiksmak - även om riktig rackarns hårdrock ligger mig varmast om hjärtat!!

Vet ni, det här blogginlägget skulle kunna bli riktigt långt för det finns så mycket som får mig på bra humör, men jag tror det får räcka så här!! Jag behöver komma isäng så jag hinner få min skönhetssömn! Imorgon ska jag upp med tuppen för att vara med på Socialt företagarkursen igen!

Och hör ni: Tänk på vad ni vill veta om mig, och berätta det för mig i kommentarsrutan så jag har nåt att skriva om på fredag!!

Anneli.

!?! Morr!!

Snart åker den där jävla vågen ut genom fönstret!!
Ja, ni får ursäkta mitt språkbruk, men just nu är jag inget glad!! Snarare tvärt om...!

Som ni redan förstått så har det med morgonens vägning att göra, och Ja, jag har gått upp ännu mer!! 1,1 kg sen förra veckan och 4,3 kg på de senaste 3 månaderna! Så här fet har jag inte varit sen sommaren 2009!!
Vad gör jag för fel?? Ja, jag vet faktiskt inte riktigt! Och tyvärr har jag inte tillräckligt med ork till att föra kostdagbok, vilket jag verkligen skulle behöva!!

Helgen i Stockholm har jag inte kunnat sköta mig som jag borde - det har blivit lite för mycket kolhydrater, helt enkelt för att jag fått äta av det som finns. Men å andra sidan så har jag rört på mig en hel del mer än jag brukar, så det borde jämna ut det lite tycker man...!
Och så små förändringar som mitt matintag denna helg borde inte kunna ge så stor viktökning! Jag "fuskvägde" mig nämligen innan jag åkte till Stockholm och stod då på samma vikt som förra måndagen, så viktuppgången är bara över helgen...! Det borde inte vara möjligt, men sån är jag...!
Jag funderar lite på om det också kan ha nåt att göra med min hjärtmedicin som jag sen ett par, tre veckor sen äter full dos av. Det står nånstans på bipacksedeln att det kan försvåra viktnedgång. Kan försvåra.... Ja då är det ju typiskt om det också faktiskt gör...!! Morr!!

Som av en händelse så kommer dagens temablogginlägg att handla om vad som får mig att må bättre... men det skriver jag sent ikväll!
Om en stund ska jag iväg till Arbetsförmedlingen (Hurray... not), sen på utvecklingssamtal med 16-åringens klassföreståndare - eller Mentor som de heter på gymnasiet! Sen snabbt in på Coop, för ikväll kommer tjejgänget på fika och trevligt samkväm! :D

En sista sak innan jag publicerar detta inlägg:
Om 2 dagar heter temablogginlägget "Vad vill ni veta om mig", så börja tänk på det och skriv det i kommentarsfältet, så bloggar jag om det på fredag!!

Anneli.

måndag 6 december 2010

Dag 22. Det här upprör mig.

Jag är inte speciellt lättupprörd! Jag försöker alltid förstå motivet bakom varför någon gör/säger som den gör/säger. Jag tror att jag är ganska tolerant. Men visst 17 finns det grejer som gör mig upprörd!!

En av dem är när rika personer bara tänker på sig själva och är så ytliga och nonchalanta och bara ska ha massa statusprylar!
Speciellt såna som är så snuskigt rika att de mer eller mindre själva skulle kunna utrota all fattigdom i ett helt land - och så gör de inte det!! Jag skulle skämmas om det var jag!!

Det som upprör mig allra mest är att vi som bor i den rika delen av världen faktiskt är rika på de fattigas bekostnad!! I-länderna suger ut och utnyttjar U-länderna!! Jag mår illa!!

Tyvärr - och till min stora sorg - så är jag en av alla dem som utnyttjar de fattiga! Genom att t ex köpa mina kläder i affärer som knappt betalar de som sytt dem! (Ingen nämnd, ingen glömd). Visst, jag köper nästan aldrig kläder - jag avskyr att shoppa!! Men eftersom jag inte gärna kan gå naken så blir det ju några plagg då och då och min ekonomi tillåter inga utsvävningar i form av dyrare kläder på bättre butiker! Jag försöker hitta kläder på second hand, men det är inte så lätt när man är i min kaliber (läs storlek)...!

Min tröst mitt i allt detta är nåt min mamma brukade säga:
"Ingen kan göra allt, men alla kan göra lite! Om alla gör lite så blir allting gjort"!

Jag gör så gott jag kan, och mer kan ingen människa begära!
Vad gör du?

Anneli.

Väntar...

Sitter här i Linnéas lägenhet och väntar på att Janne ska komma. Linnéa är på jobbet och jag har roat mig med att diska och plocka ihop mina grejer.
Janne har varit på en akupunkturbehandling hos våran favoritakupunktör Dr Yang i Ropsten och så fort Janne kommer hit ska vi ut och handla lite innan vi åker hem till Avesta.

Eftersom jag inte vaknade hemma imorse så har jag heller inte vägt och mätt mig som jag brukar på måndagsmornarna. Det får bli imorgon bitti istället! Men jag har inga förhoppningar om något positivt resultat...! Men det vet vi imorgon!

När jag kommer hem ikväll tänkte jag skriva dagens "temablogginlägg" som är "Det här upprör mig". Jag tillhör inte den lättupprörda typen, så det tål att tänkas på!! Men jag har ju till ikväll på mig!! :D
I'll be back!!

Anneli.

söndag 5 december 2010

Dag 21. Ett annat ögonblick.

Hela livet är en lång räcka ögonblick, så vilket av dem ska jag skriva om??
Jag måste fundera en stund!! Hmmm.....!!

Redan första gången som dagens tema hette "Ett ögonblick" tyckte jag att det var hopplöst att hitta nåt bra att skriva om, och idag känns det inte ett dugg lättare!!

Näe, jag kommer inte på nåt!!
Det kan bero på att jag är riktigt, riktigt trött efter att inte ha sovit så bra de här två nätterna hos min dotter. Jag sover i hennes hårda bäddsoffa så sömnen har det blivit lite si och så med...! Men nu är det bara en natt kvar!! Imorgon ska jag åka hem!
Ni vet ju vad man säger: Borta bra men hemma bäst!! Det kan jag skriva under på!!

Anneli.

lördag 4 december 2010

Dag 20. Den här månaden.

Den här månaden... December... Snart jul och snart ett nytt år...!!

Jag är inte den som pyntar och fejjar. Klart att ungarnas alla alster från dagis, lekis och skola plockas fram och placeras ut. Adventsstjärnorna och en adventsljusstake måste förstås upp till första advent och en gran har vi alltid. Men annars så pyntas det sparsamt i vårat hus!

Janne har redan huggit och tagit in en gran. Den fulaste jag nånsin sett!! Vi har lite olika kriterier för hur en bra julgran ska se ut...! Janne tittar efter att granen ska ha tjocka fina grenar och kraftiga, gröna barr.
Jag tittar efter att granen är snygg och någotsånär jämn runtom.
Den här granen är väldigt kraftig och grön, men väldigt spretig, ojämn och.... ja, ful!! Om jag får bestämma så åker den ut och en ny fin gran tas in!! Vi får väl se hur det blir!! (Jag är ju i Stockholm och kommer inte hem förrän på måndag kväll...)
Till saken hör att vi har egen skog och Janne tar i första hand de granar som växer på "fel" plats och ändå måste tas bort. Dessutom planterar han alltid nya granar för att ersätta de han hugger ner!
Men den här månaden var det...! Tänk att jag har så svårt att hålla mig till saken..!! ;-)

Den här månaden så hade vi ju tänkt börja fixa till lokalen, men vi har inte kommit till skott än.
Men vi har åtminstone fixat spackel!! Och en spis!! :D
Så mellan pepparkaksbak och lussebullsbak så ska vi försöka hinna åtminstone påbörja uppfräschningen av lokalen! Jag längtar!!

Som det verkar nu så kommer 2 av 3 utflyttade barn att komma hem och fira jul! Den äldsta - Linnéa, brukar alltid jobba på julen, men man kan ju alltid hoppas att hon kommer upp till oss i mellandagarna åtminstone!
Nyårsafton har jag ännu inga planer för. Vi får väl se om det blir en lugn hemmakväll eller en riktig rackarns fest nånstans! :D

Nu väntar sängen - eller rättare sagt Linnéas bäddsoffa!! :D
Vi ses igen imorgon hoppas jag, när ännu ett spännande blogginlägg skrivs och publiceras här på bloggen!! :D

Anneli.

fredag 3 december 2010

Dag 19. Detta ångrar jag.

Egentligen kan jag inte säga det bättre än vad fina Maria redan skrivit i sitt blogginlägg på samma tema!
MEN; något jag är väldigt, väldigt ledsen för är att jag inte har tagit hand om mig själv bättre!!
Jag hade inte behövt må så pass dåligt som jag faktiskt gör nu om jag hade fortsatt att t ex motionera (jag var ju Frisksportare när jag var ung!) och äta nyttigare!! Det är inte kunskapen som har fattats - men däremot motivationen och "djävlar anammat"!!

Jag är ju född in i en ovanligt medveten familj som redan innan det fanns KRAV-mat åt ekologisk och "ren" mat utan tillsatser. Men jag har inte förvaltat mitt arv så som jag tycker att jag borde och priset har varit och är högt!! Mina olika diagnoser, övervikten och den urusla konditionen känns väldigt onödiga!!
Nu när jag är i så usel kondition som jag är, så är det mycket svårare att komma igång med en positiv förändring, för vägen till bättre hälsa känns sååå lång och ouppnåbar! Det hade - med facit i hand - varit mycket lättare att hålla sig smal och frisk! Men försent ska syndaren vakna...!!

Med detta vill jag inte säga att jag ger upp och lägger mig ner för att dö, men jag önskar så att jag tagit bättre hand om mig!! Tänk så mycket lättare livet varit då!!

Om jag med min berättelse kan inspirera någon att ta bättre hand om sig, så har det varit värt det!!
Take care, folks!!

Anneli.

torsdag 2 december 2010

Dag 18. Min favoritfödelsedag.

Men HUR ska jag kunna välja ut bara EN av alla födelsedagar...?!?

Jag kommer från en familj som tog alla tillfällen i akt att fira! Trots att vi ekonomiskt sätt levde på marginalen under min uppväxt så ställde mamma alltid till med kalas, julgransplundring, midsommarfest o s v!
Pappa - som var konditor på den tiden - var alltid den som bakade och gjorde tårtorna! :D

Den födelsedagsfest som kommer till mig när jag letar i minnet efter en av alla födelsdagar, är min 90-årsdag!! :D
Ha, ha!! Ni visste inte att jag var så gammal, va!?! ;-)
Nä'rå'! Skoja bara!! Jag fyllde bara hälften - den andra halvan stod naturligtvis min kära tvillingsyrra för!! :D Vi fyller ju alltid dubbelt!!

På Rosalis och min 90-årsfest hade vi abonnerat en hel resturang här i Avesta och halva släkten kom för att fira oss! Och vi har stor släkt...! :D
Rosali och jag brukar alltid skriva låtar till släkt och vänner som fyller år - eller rättare sagt: vi brukar ta en känd melodi och hitta på en rolig text om den som fyller år. Nu tänkte vi att det är väl ingen som skriver nåt till oss, så vi får väl göra det själva!
Sagt och gjort!! Vi körde på temat gamla käringar och skrev "Käringarnas rap", som vi framförde utklädda till tanter!! Ingen av oss har rappat förut, men det gick riktigt bra och vi fick både applåder, visslingar och glada tillrop av publiken/gästerna!! :D

Våra barn - 9 stycken tillsammans - hade skrivit en låt de också, så det blev liksom dubbelt spex!! Och självklart fick även de applåder, visslingar och glada tillrop!!

Ja, det var verkligen en födelsedag värd att minnas!!

Anneli.

onsdag 1 december 2010

Dag 17. Mitt favoritminne. Varning för stark läsning!!

Klockan är snart midnatt och jag har just kommit hem ifrån en seans en bit utanför Avesta.
Jag fick ingen kontakt själv, men efter själva seansen så gjorde mediet Jane Lyzell nåt som kallas "Ticket reading" och den första biljetten hon "läste av" var min - och hon var klockren!! Det stämde till punkt och pricka vad hon sa om mig! Och observera att hon inte hade en aning om vems biljett hon läste av!! :D

Men: det var ju inte det som det här blogginlägget skulle handla om!
Mitt favoritminne var det ju!
Ja, förutom att jag har många härliga barndomsminnen och att mina 5 förlossningar är fantastiska upplevelser och minnen, så måste jag nog säga att mitt mest fantastiska minne är när jag var hos min pappa och såg honom dö för 9 år sen!
Ja, det där lät ju hemskt, men läs bara vidare så ska jag berätta! Det är inte så farligt som det låter!
Morgonen den 7 oktober 2001 ringde en sjuksköterska från det sjukhem min pappa var på efter en operation och sa att pappa hade sovit lugnt hela natten men att de nu inte kunde väcka honom och att han nog aldrig skulle vakna mer.
Jag ringde till min tvillingsyster Rosali och berättade, och hon skulle slänga sig i bilen och åka hit på en gång (hon bodde då i Stockholm). Med sig hade hon både sin äldsta dotter och min.
Jag hade suttit hos pappa i flera timmar när de äntligen kom och det var skönt att få lite sällskap och några att dela detta sorgliga med. Pappa var helt okontaktbar. Trots det hade jag pratat med honom och läst lite i en bok han höll på med, men som jag insåg att han aldrig skulle få höra slutet på.
Hörseln sägs ju vara det sista som lämnar oss!

Döttrarna var hungriga efter resan och frågade om de fick gå och köpa Pizza, och bäst som Rosali och jag stod och räknade efter om vi hade tillräckligt med pengar så hör Rosali hur pappa drar ett djupt andetag. "Va? Var det där sista sucken"? säger Rosali förskräckt.
Vi bara släpper pengarna vi har i våra händer, och mynten dansar och hoppar på bordet och golvet medans vi alla fyra springer fram till pappas säng för att se vad som händer. Klockan är precis 17.00.
Han ligger på sidan med täcke på sig, men ena handen sticker fram. Han ser så fridfull ut! Jag försöker hitta en puls men lyckas inte med det. Då försöker jag känna efter om han andas genom att hålla min hand straxt ovanför hans mun, men allt som kom ut ur den var värme.
Klockan 17.01 säger jag till de andra: "Nä, nu är han död"!
Precis när jag sagt det vinkar pappa med tummen!!! Han vickar tummen taktfast fram och tillbaka ca 5-6 gånger som om han vinkade farväl! Och det är jag helt övertygad om att han gjorde!!
Hörseln är det sista som lämnar en människa; han måste ha hört vad jag sa och med sina sista krafter tog han farväl av oss! Äskade pappa!! <3

Ord räcker inte till för att beskriva storheten i den lilla händelsen! Det är ett minne som jag bär med mig i hjärtat så länge jag lever!! Trots sorgen över att ha förlorat sin far så kan jag inte låta bli att le när jag tänker på hur det var! Det var så häftigt!!

Jag hoppas att ni inte tycker att det var "för mycket" att jag berättar det här för er. Vissa tycker ju inte att det är OK att prata om döden...

När det här hände så visste jag fortfarande inte att jag har gåvan att kunna kommunicera med döda, men jag har alltid trott på att den fysiska döden bara är en övergång till något annat och att det som verkligen är personen i fråga inte nånsin kan dö. (Vi är inte våra kroppar - de är bara de verktyg vi använder oss av för att kunna vara i den fysiska världen).
Min tro har gjort att döden inte blir så laddad och dramatisk för mig som det kanske är för andra och jag tror dessutom att vi generellt sett behöver prata mer om döden! Det är ju faktiskt så att dödligheten på den här planeten är 100 % - ingen kommer undan!!
Men med det sagt så vill jag förtydliga att jag inte menar att bara för att jag har min tro och min förmåga att tala med de döda så är allt det här med döden helt avdramatiserat för mig. Så är det inte! Jag sörjer lika mycket som nån annan!! För det är ju trots allt den fysiska personen man saknar och sörjer!!

Var inte rädd att kommentera det här inlägget!! Även om ni skriver/tycker att det var helt osmakligt att jag skrev om detta eller vad det nu kan vara!! Jag kan ta det och har ingenting emot att diskutera, så länge som det är på ett civiliserat sätt!

Här en länk till Mediet Jane Lyzell.

Anneli.

tisdag 30 november 2010

Dag 16. Min första kyss.

I hate to disappoint you.... Men jag kommer inte ihåg min första kyss!!

Förutom den där pussen i nacken som jag berättade om i blogginlägget om min första kärlek; dag 2 - och som ju knappast kan räknas som en kyss - så misstänker jag att den första kyssen var med en pojke som jag var tillsammans med från jag var 12 år till jag var 15 år. Men jag kan verkligen inte minnas den första kyssen!!
(J.W. Om du - mot förmodan - läser det här så kan du väl skriva en kommentar och berätta! D v s om du har bättre minne än jag!!)

Sorry Folks!!

Anneli.

måndag 29 november 2010

Dag 15. Mina drömmar.

Förutom att återfå hälsan så är min största dröm att bli snuskigt rik!!
Inte för att jag personligen har nåt behov av att vältra mig i pengar eller bli nån krösus, utan för att jag har såå mycket jag skulle vilja bidra med!!

I ett blogginlägg från den 1:a augusti - "Varför MLM och varför Kyäni" (Det finns en länk till det högt uppe i högerkolumnen) skrev jag:
Bl a vill jag bygga upp och starta ett holistiskt Hälsohem som har humana priser så folk verkligen har råd att komma dit!
Jag vill bygga upp en SOS barnby i något land där det behövs, ett hem/verksamhet för uteliggare, ungdomsverksamhet, ålderdomshem med hälsohemsinriktning, driva kvinnoforum, en affär med bara ekologisk mat och andra miljömässigt försvarbara produkter, starta en snabbmatskedja med nyttig, ekologisk, vegetarisk mat....... Ja, ni hör ju! Jag kan blåsa hur mycket pengar som helst!!!


Det som är lite roligt är ju att i och med min nya lokal så kan jag förverkliga åtminstone delar av de drömmarna!! Skrev jag inte härom dagen att jag i lokalen vill ha en kvinnogrupp t ex!?! Nån form av ungdomsverksamhet funderar jag också på om det går att få plats med där! Och jag har tänkt att om det finns några som är intresserade så kan man göra större inköp av hälsokost tillsammans för att få ner priserna! Så ni ser; jag är redan på gång!! :D Och det utan att vara snuskigt rik!! :D
Om jag kan åstadkomma det ovan skrivna utan de där pengarna - tänk då bara vad jag kan göra när jag har alla de där pengarna!! :D

Till sist ska jag ge en liten statusuppdatering om dagen:
Vikt och mått: ingenting upphetsande...! 2 hg ner och samma midjemått som förra veckan.

I förmiddags var jag på Avesta Lasarett för att bli kopplad till ännu ett Holter-EKG, d v s en 24-timmarsregistrering av hjärtrytmen. Så imorgon kl 10.00 ska jag vara tillbaka för att bli avkopplad (ha, ha, ha!! Var får jag allt ifrån?? ;-)!! Sen får vi se vad som händer - det ligger i läkarens händer...!! (-; Fniss ;-)
Nä, nu är det bäst att jag slutar medans ni fortfarande står ut med mig...!! :D
Ha det!!

Anneli.

söndag 28 november 2010

Dag 14. Så här bor jag.

Ni som följt min blogg ett tag vet förmodligen att jag bor mitt i spenaten, ca 7 km från ära och redlighet i en liten by som heter Nyhyttan utanför Avesta i södra Dalarna.
Tomten som huset står på är en del av en avstyckad bondgård och har en tillhörande lada där min man och svärfar byggt den lägenhet som jag har som arbetslägenhet, fast inte så länge till: snart så är jag ju in da new house; d v s lokalen i stan! :D
Vårat hus har den här väldigt ovanliga färgen ni vet: rött med vita knutar...! ;-)
Här nedan ser ni ett foto på huset och närmast i bild ser man lite av ladan och sovrumsfönstret!

Huset är på ca 134 kvm och har 6 rum och kök. Lägenheten i ladan är ca 65 kvm och är på 2 rum och kök. Tomten är på ca 12 000 kvm med trädgården, lite skog, åkermark och ängsmark.
Här nedan kommer en sommarbild också!! Det är precis utanför husknuten där en jasminbuske står! Ni kan tro att den doftar härligt när den blommar!!
Vill ni se fler bilder från hur jag och min familj bor så kan ni gå in på min mans hemsida:
http://kornsvede.se/

Där kan ni se alla våra katter också!! :D

Anneli.

lördag 27 november 2010

Dag 13. Den här veckan.

Den här veckan har varit rätt slö...!
Jag har inte gjort så mycket vettigt tror jag... och dessutom har jag så jäkla dåligt minne så jag vet inte ens om jag kommer ihåg vad jag gjort...!

Jag vet att jag som vanligt suttit alldeles för mycket vid datorn!! Det tar jättemycket tid att kolla igenom alla mailen, kommentarerna från er bloggläsare, och läsa och kommentera på era bloggar! Dessutom skriva egna blogginlägg och kolla facebook...! Men det är ju kärt "besvär"!!! :D
Sen måste jag erkänna att jag blivit lite spelgalen...! Facebook har 2 spel som jag spelar så gott som dagligen: Bejewelled Blitz och Mahjong. Jag har nästan vänt på dygnet på grund av de där spelen, för jag brukar ofta avsluta min dag med dem. Oftast kommer jag inte isäng förrän vi 2-3-tiden på nätterna....! Några av er har säkert sett att klockan är mitt i natten när jag kommenterat på era bloggar...! Sen sover jag till 10-11 på förmidagen också...!
Men igår gick jag och lade mig rätt "tidigt": kl 01.00!! :D Jag har bestämt mig för att vända dygnet rätt igen, så om ni ser att jag kommenterar så där sent igen så ge mig en åthutning!!!

I onsdags var min "PSYCK-K-kompis" här igen och meningen var ju förstås att vi skulle balansera varandra, men vi fastnade med varsin kaffekopp i handen och satt och pratade bort tiden, vilket i och för sig var riktigt trevlig!!
Bl a pratade vi om att ha en kvinnogrupp sen i lokalen. Vi kvinnor har ju för det mesta ett stort behov av att prata - speciellt med andra kvinnor!! Men alla har inte nån som de känner att de har det förtroendet för och där skulle en självhjälpsgrupp för kvinnor kunna fylla ett behov, eller vad tror ni??

Idag har jag i alla fall gjort en pepparkaksdeg, så planen är att börja baka pepparkakor imorgon!!

Anneli.

fredag 26 november 2010

Dag 12. I min handväska.

Jag har en rätt stor handväska med många fack!! Jag älskar handväskor med många fack!! Min väska har 8 stycken!! :D Det är en svart axelremsväska i konstläder och den väger 2,6 kg!!!

Jag har så mycket i min väska så jag kan inte skriva om allt, men bl a så har jag:
Plånbok, 2(!) mobiler, cerat, flera pennor, fickalmanacka/filofax, läsglasögon, några av mina egna foldrar, visitkort (både mina egna - olika sorter, och massor av "fådda"), ett pennfodral med ännu flera pennor och en nagelfil, adressbok, en fickspegel (som jag hade glömt att jag hade!) och en liten plasficka med några foton i.

Japp!! Då vet ni!! :D

Anneli.

torsdag 25 november 2010

Dag 11. Mina syskon.

Jag är yngst av 5 barn.
Egentligen fick min mamma 6 barn, men nr 3 dog när han bara var 2 veckor gammal. Det är en tragisk historia som jag inte tänker dra här, men jag kan ändå passa på att säga att det måste vara nåt av det överjävligaste man kan vara med om - att förlora ett barn!!

MEN; nu ska jag ju berätta om de 4 syskon jag har kvar!

Min äldsta syrra är nästan 15 år äldre än jag. Hon bor typ halvårsvis i södra Indien och jobbar som volontär hos Amma som är en slags "guru" fast ändå inte... Svårt att förklara...! Amma gör massor av gott för fattiga, gamla och sjuka! Äldsta syrran har 2 barn och 11 barnbarn!!

Brorsan är nästan 13 år äldre än jag. Han har jobbat som bilmekaniker sen han var väldigt ung, men blev sjukpensionerad för en del år sen. Brorsan var min hjälte och stora förebild när jag var liten! Bl a så lärde jag mig att svära och röka tack vare honom...!! ;-) Svär gör jag fortfarande, men rökt har jag inte gjort på 20 år!! Brorsan har också slutat!! :D Han har 3 barn och 3 barnbarn.

Mittensyrran är 6 år äldre än jag. Vi delade rum när vi var små och då tyckte jag att hon var en gnatig kärring som bara tjatade på att jag skulle hålla undan mina leksaker och bädda min säng! Gissa om jag var glad när hon fick eget rum!! :D Mittensyrran fick sitt första barn redan när hon var 18 år och valde att bli hemmafru. Sen fick hon ett barn till några år senare. På grund av skadorna hon tilldrog sig vid en bilolycka blev hon tidigt sjukpensionerad. För ca 8-9 månader sen fick hon sitt första barnbarn!!

Tvillingsyrran är 1 timme äldre än jag! Hon har alltid retat mig för att jag är minst! När vi fyllde 15 blev hon "byxmyndig" före mig, när vi vart 18 var hon myndig före mig, o s v. Men jag kontrar med att hon blir gammal före mig!! :D Tvillingsyrran är en riktig sångfågel och teaterapa som har ett eget coverband och spelar teater och musikaler så fort hon får en chans!! Just nu repeterar hon in en revy!! 4 barn har hon klämt ur sig, men har inga barnbarn än!

Ja, det var lite kort om mina älskade syskon!! :D

Anneli.

onsdag 24 november 2010

Dag 10. Det här har jag på mig i dag.

Ja, det är inget upphetsande!! Varken mina kläder eller dagens bloggtema...! ;-)
Vem fasen bryr sig om vad jag har på mig?? Eller tänk om jag var naturist och var naken?? (8-O) <- Det där ska föreställa en förvånad smiley...!!)

I alla fall; har man tagit Fan i båten så får man väl ro honom iland, har man antagit en bloggutmaning så har man!!

Idag har jag mina "hem-och-skrota"-kläder som jag helst inte visar mig på stan med:
Orangea strumpor, fula gråa byxor som t o m är lite trasiga, orange T-shirt och en svart fleecetröja på det!! Samtliga uppräknade plagg har sett sina bästa dagar för lääänge sen - förmodligen på 70-talet!! ;-) Det enda nya jag har på mig är faktiskt min svarta BH!!
Så!! Nu vet ni det!! :D

Anneli.

tisdag 23 november 2010

ALARM!?!?!

Vad tror ni om det här??

http://www.ur.se/play/160536

Anneli.

Dag 9. Min tro.

Oj, oj, oj...! Det här skulle kunna bli ett lååångt inlägg, men jag ska försöka hålla mig kort!

För det första så tror jag att jag är Gud!!
På fullt allvar!!! :D

Nja... alltså, så här menar jag: Jag ser inte Gud som nån farbror i himlen som sitter där och dömmer våra gärningar! Jag tror att vi ALLA egentligen har samma själ - men olika delar av den, och tillsammans är vi alla Gud!! Den dag vi lämnar detta liv så är det ingen annan än vi själva som kommer att döma oss - vi är alltid våra egna värsta dommare, eller hur!?!

Att vi skulle bli straffade för "onda" gärningar är mig också totalt främmande!! INGEN blir bättre av straff!! Däremot så tror jag på reinkarnation - återfödelse - och i nästa liv kanske vi själva får uppleva det vi åsamkat andra och på så sätt lär vi oss att: Aj, då!! Det där var inte roligt att bli utsatt för...! (Förklarat på ett väldigt förenklat sätt).

Böckerna "Samtal med Gud" av Neale Donald Walsh är ganska så precis så som jag ser det!!
Det bästa guldkornet jag plockat ur en av de 3 böckerna är mitt enda "budord", frågan: "Är detta min högsta tanke/vision av mig själv"?

T ex: Om jag går på affären för att handla mat och går förbi godishyllan och blir sugen på choklad men vet att jag inte har råd... Säg då att jag får impulsen att stjäla en chokladkaka...
Innan jag agerar på den impulsen så ställer jag mig alltid frågan: "Är att stjäla en chokladkaka på affären min högsta tanke/vision av vem jag är och vill vara"? Om jag tänker att: Ja, det är OK. Det drabbar ju ingen fattig (eller vad jag nu försöker rättfärdiga mig med) så är det tydligen min högsta tanke om vem jag är just då, och då antar jag att jag kommer att stjäla den där chokladkakan!
MEN: Om jag har högre tankar om mig själv - om en tjuv inte är något jag vill vara - så är det bara att låta bli den där chokladen!! Easy peasy!!

Det här "budordet" går att applicera på alla områden i livet och gör åtminstone mitt liv mycket enklare!!
Vem vill jag vara?? Det är bara att agera i enlighet med vad svaret blir!!

*Alla gör alltid så gott de kan, och när de kan bättre så kommer de att göra bättre*

Ja, det var snabbversionen av min tro!

Anneli.

måndag 22 november 2010

Dag 8. Ett ögonblick.

Hur långt är ett ögonblick?
En minut?
En sekund?
En millesekund?
Jag vet inte...! Men jag vet att ett ögonblick känns oerhört kort!! Eller så kan det kännas som att tiden står helt stilla! Det är märkligt det där med tid - att det kan kännas som att den går sakta ibland, och snabbt ibland! Mysko...!

Livet kan förändras på ett ögonblick, sägs det ju - och så kan det absolut vara!
Men hur man än vrider och vänder på det så är ett ögonblick något som försvinner väldigt, väldigt snabbt! Och min inspiration att skriva om ett ögonblick försvann för ett ögonblick sen, så nu byter jag ämne!! :D

Det är ju måndag idag och mina trogna bloggläsare vet ju vid det här laget att det innebär mät- och vägdag. Efter förra veckans viktuppgång, så måste jag erkänna att jag lite grann har struntat i hur det går med vikten och det har ju gett resultat... Inte!! Eller gett resultat åt fel håll kanske jag skulle säga.
Denna veckas viktkoll avslöjar att jag gått upp 7 hg och blivit ½ cm större runt midjan. :-( Och den enda skillnaden som jag tycker att jag gjort är att jag har tillåtit mig 2 -3 finncrisp med smör på utöver det jag vanligtvis äter. Kan det verkligen göra sån skillnad?? Ingen aning!!

Egentligen skulle jag skriva en kostdagbok och räkna ut hur mycket jag egentligen får i mig, men jag orkar inte!! Min mycket begränsade energi räcker inte till det, så det får vara som det är just nu! När jag får energi över ska jag försöka skriva upp och räkna ut - men det blir då det!!

Anneli.

söndag 21 november 2010

Dag 7. Min bästa vän.

Jag har ingen bästa vän.
Jag har många!! :D
Och jag har många vänner som kallar mig sin bästa vän.

Läste en gång om en dam som åkte på semester utomlands alldeles ensam. När hon satt för sig själv på sitt hotellrum började hon tänka på vilka som var hennes verkliga vänner. Hon beslöt sig för att skicka ett fejkat nödrop till 3 personer som hon tänkte var henne riktiga vänner. Telegrammet hon skickade löd nånting så här:
" Är i knipa och behöver 10 000 kr! Säg absolut ingenting till min man - han får ingenting veta"!
Den första vänninan svarade inte ens, den andra beklagade sig över att hon inte hade några pengar, men grannfrun - den som hon trott minst på - skickade några tusen och ett meddelande om att hon hade skrapat ihop så mycket hon bara kunnat.

Jag har tänkt ganska mycket på den här berättelsen, satt den i relation till mig och mina vänner och kommit fram till att jag är helt säker på att de av mina vänner som verkligen skulle ställa upp för mig om jag var i knipa är ganska många! Kanske så många att mina båda händers fingrar inte räcker till för att räkna dem!
Jag vet - jag är lyckligt lottad!! Men jag tror också att jag är en god vän som ställer upp för mina vänner, och ni vet vad man säger: "Det bästa sättet att få en vän är att vara en"!

STOOOR KRAM till alla mina underbara vänner!!

Anneli.

lördag 20 november 2010

Dag 6. Min dag.

Natten till idag var inte rolig!! Jag somnade inte förrän kl 05.00 ca för att jag låg och frös så in i vassen - trots sockor på fötterna och dubbla täcken!
Så av förklarliga skäl tog jag sovmorgon!!
Men kl 10.30 slog jag upp mina mörkblå och stapplade upp.
Till saken hör också att jag i några dagar kämpat för att inte bli sjuk - jag känner att jag har en halsinfektion på G, och proppar i mig vitkål, Echinaforce och Kan Jang.

Jag var bjuden på fest idag, hos kompisen Katta (hon med Ortobionomin, ni vet), men ringde och sa att jag inte orkade komma p g a halsen och att jag är så trött. :-( Trist!!
Men det knäppa var att fram på eftermiddagen började jag känna mig bättre, så jag skulle kanske ha kunnat gå ändå...! Men då hade jag redan bestämt med äldsta dottern och hennes flickvän att jag skulle visa lokalen, för vi var ändå tvugna att åka in till stan för att handla - huset är ju fullt av hungriga ungdomar!!

Väl i lokalen fick jag lite goda råd om möblering och lite annat! Tänk va' bra det är att ha nån att bolla idéer med som ser med "fräscha ögon" på potential och möjligheter!! :D

När vi kom hem hade de andra tre barnen redan börjat med middagen, så det var nästan bara att sätta sig vid dukat bord! Vilken service!!

Nu på kvällen gick ungdomarna ut till lägenheten med chips och dipp för att titta på film (det var förstås Linnéa som köpt för att skämma bort småbrorsorna!). Det lämnade huset fritt för Janne och mig, så vi har tittat på TV; först på "Så mycket bättre" och sen på en film: The lake house med Keanu Reeves och Sandra Bullock. Den var rätt konstig, men vacker på nåt vis.
Direkt efter filmen gick Janne och la sig och jag sitter här och skriver detta blogginlägg!

Ja, det var min dag idag! :D

Anneli.

fredag 19 november 2010

Dag 5. Vad är kärlek?

I detta nu sitter mina döttrar i en bil på väg upp för att hälsa på sin mamma!! Den äldsta - Linnéa - ringde just och sa att de kör förbi Sala och bara har 4 mil kvar. Soppan står på spisen och puttrar och blir nog färdig precis lagom till de kommer fram!

På frågan "vad är kärlek" kan jag inte annat än svara: BARN!! Barn i allmänhet och mina barn i synnerhet!!
Innan Linnéa föddes - ja, ganska långt innan - jobbade jag som barnflicka hos en liten pojke som heter Mårten. Och som jag älskade den ungen!! Jag blev jättestolt när nån trodde att jag var hans mamma!!

När jag blev gravid med Linnéa blev jag jätteglad! Jag kände mig såå redo för ett barn och att vara gravid kändes så stort! Jag älskade det där lilla livet som växte i min mage!! Och när hon föddes.... wow!! Det var det häftigaste jag någonsin varit med om!! Kärleken till henne fullkomligt knockade mig! Det var så stort!! Jag var inte beredd på den känslostormen! Snacka om att svepas med av känslor!!

När jag blev gravid med barn nr 2 undrade jag om jag skulle älska det lika mycket.
Det gjorde jag!! Och barn nr 3, 4 och 5.
Det är det som är så fantastiskt med kärlek: man kan älska hur många som helst utan att det blir mindre kärlek! :D
Kärlek är ju det enda som blir större ju mer man delar på det, eller hur!?!?! :D

Det finns de som säger att det finns olika sorts kärlek, men om ni frågar mig så säger jag att kärlek är kärlek - det tar sig bara olika uttryck beroende på om det är en vän, en partner, ett barn, ett djur eller nåt annat man älskar!

Och en sak kan vi nog enas om: Störst av allt är Kärleken!!

Anneli.

torsdag 18 november 2010

Dag 4. Det här åt jag idag + lokalnyheter

Till frukost gjorde jag en kopp "äggmjölk": ca 20 gr smör med en knivsudd saffran som smaksättning smältes i en kastrull. Vispa i ett ägg och slå på 2 - 2½ dl kokhett vatten + en skvätt vispgrädde. Jag hade även en "doft" stevia för sötmans skull + 1 tsk psylliumfröskal för att motverka att bli hård i magen som jag annars lätt blir av ägg.

Till lunch gjorde jag en supersmaskig vitkålssallad: 50/50 majonäs och creme fraiche med salt, svartpeppar, Trocomare (örtsalt), lökpulver, finhackad purjolök och ett granatäpple. Rör ihop och smaka av med kryddorna. Riv ett vitkålshuvud på den grova sidan på rivjärnet och blanda ner i majonäsblandningen. Ät och njut!!! Det var så gott att jag inte orkade äta något annat!! :D

Till middag blev det en rejäl klick av vitkålssalladen igen med kokt broccoli med ost på och 6 små coctailkorvar från Hälsans Kök.

Till "efterrätt" tog jag en Kyäni Sunrise, för det glömde jag imorse! :D

Om en stund blir det nog en kopp té med lite grädde i också!

Jaha, det var dagens matintag!
Då går vi raskt över till en liten uppdatering om lokalen:

JAG HAR FÅTT NYCKELN!!! :D
Så nu kan vi så smått börja spackla och måla där! Men det blir nog tidigast nästa vecka tror jag för imorgon kommer mina två döttrar + äldsta dotterns flickvän hem och hälsar på över helgen!!

Jag tror jag ska ta det där téet nu...!!
Ha det så bra!! Vi ses imorgon hoppas jag!! :D

Anneli.

onsdag 17 november 2010

Dag 3. Mina föräldrar.

Min mamma hette Kate och min pappa hette Hans.
När de träffades hade mamma redan 3 barn (precis som jag när jag träffade Janne!) och efter ett par år fick de min tvillingsyrra och mig.
Pappa var på den tiden konditor och i vårat hem bakades det väldigt mycket! Jag minns att det alltid var han som fick fläta mitt hår, för han kunde göra både 4- och 6-flätor som ju blev mycket coolare än vanliga flätor!! 4- och 6-flätor gjorde han ju ibland när han gjorde kaffebrödslängder på jobbet, så det var en baggis för honom!!
Efter ganska många år i konditoryrket blev pappa allergisk mot vetemjöl och sadlade om och blev vegetarisk kock - bl a på det välkända hälsohemmet Tallmogården utanför Ludvika i södra Dalarna. Någon formell kockutbildning hade han inte, men mamma hade lärt upp honom och eftersom han redan hade talang och fallenhet för det så blev han en utomordentlig kock!

I receptboken "Tallmogårdens bästa recept" har han med flera av sina paradrätter, t ex: "Grön sallad i röd sås", "Potatis- och kesokaka (även kallad "Sjögrens frestelse"), "Vegetarisk Jambalaya", "Tomatpaj á la Hasse", "Granskottslimpa" och "Hasses lingon- och råglimpa".
Pappa jobbade i 15-16 år på Tallmogården - fram till sin pensionering!
Janne och min svärfar byggde det som nu är min arbetslägenhet så att pappa kunde komma och bo hos oss, men tyvärr blev det bara ett år - den 7 oktober 2001 dog han!

Mamma var en typisk hemmafru som tog hand om oss 5 barn med den äran! Vår ekonomi var allt annat än bra, men mamma hade en förmåga att trolla fram allt vad vi behövde - och lite till - med små medel, så vi alltid hade vad vi behövde!
När syrran och jag var 10 år började mamma jobba i Högdalens Hälsokostaffär på deltid. Dessutom var hon Astrolog och hjälpte den välkända Astrologen Traude Schneider att ställa horoskop.
Att ha en Astrolog till mamma var inte alltid roligt...! Så fort jag träffat nån ny kille så skulle hon veta hans födelsetid så hon kunde ställa ett horoskop på honom och kolla om vi passade ihop...!

När vi var små brukade mamma berätta om sin uppväxt på Söder i Stockholm och om hundar som hon haft. Jag fullkomligt älskade att lyssna till hennes berättelser!! Så här efteråt önskar jag att jag hade skrivit ner dem - de hade kunnat bli en hel bok!!
Mamma dog 3 månader innan pappa - den 2 juli 2001.

På det stora hela kan man säga att jag har haft en lycklig barndom, med mycket kärlek och trygghet, och jag har mycket att tacka mina föräldrar för!
Jag saknar dem otroligt mycket!!

Anneli.

tisdag 16 november 2010

Dag 2. Min första kärlek.

Han hette Anders och vi var sju år och gick i samma klass. Anders pappa jobbade på GB och jag brukade få glass ibland när jag var där - till min tvillingsysters stora förtret, för hon fick ju ingen!! På den tiden var glass något exklusivt som man nästan bara åt vid festliga tillfällen...!

Men Anders var det ju...!
Anders bodde i en villa och de hade en stor trädgård med en låg mur runtomkring. Jag minns att jag med en tavelkrita skrev A <3 A (A hjärta A) på hela muren en gång när jag varit där, och jag minns att jag på nåt sätt gladdes åt att våra namn hade samma förstabokstav!
En gång när vi lekte inne i huset så stod jag framför en stor spegel i deras hall. Då kom Anders fram till mig och pussade mig i nacken och jag var världens lyckligaste!! Åh va' jag var kär!!

Men av nån anledning så rann romansen ut i sanden, som den ju gör i den späda åldern. Men minnena kan ingen ta ifrån en - de kommer jag alltid att ha kvar! :D

Anneli.

måndag 15 november 2010

Dag 1. Presentation av mig.

Eftersom det redan finns en liten presentation av mig här till höger så ska jag väl istället försöka beskriva vart jag kommer ifrån - inte bara geografiskt utan också lite från min uppväxt.

Jag är född i Stockholm på Södersjukhuset en kall februarisöndag och spenderade mina första två år i Västberga och sen resten av min uppväxt i Bandhagen. Min första egna lägenhet var i Björkhagen och där föddes mitt första barn. Ett par veckor innan barn nr 2 kom till världen flyttade jag med barnens pappa till Kärrtorp, till en större lägenhet. Alla de stadsdelar jag nämnt är söder om stan.
När barn nr 2 var 3 år var separationen med barnafadern ett faktum och han flyttade till en egen lägenhet, men trots det föddes vårat tredje barn 3 år senare!! Hmmm...! Hur nu det gick till...!! ;-) Frågar ni barnet i fråga så svarar hon att hon är resultatet av en biokväll och en kopp té - vilket faktiskt är sant!! Men vad han la i téet vet inte jag!! Men gravid blev jag!! *Blink, blink*
Lagom till 3:an skulle bli 2 år hade jag fått nog av Stockholm - jag stod inte ut med att känna att jag inte kunde skydda mina barn mot pedofiler och andra galningar som strukit runt på gatan vi bodde på (lång historia...), så jag packade ihop och flyttade till Dalarna, till samma by som min tvillingsyrra och våran pappa bodde i. I korthet kan man säga att; ensamstående trebarnsmamma utan jobb fick lån i bank och köpte sig ett hus!! Men där hade jag bara bott i ca 5 dagar när jag träffade Janne. Sen gick det undan!! Det tog 13 dagar innan vi var förlovade, 4 månader förrän jag var gravid, efter 9 månader sa vi "Ja" och efter precis 1 år flyttade barnen och jag hit till Avesta. Två månader senare kom barn nr 4 en varm augustidag.

4 år gick och jag hade bestämt mig för att sterilisera mig och fått tid till kuratorn man måste prata med först. Janne och jag diskuterade en sista gång det här med flera barn eller inte flera barn och det resulterade i att jag avbokade tiden hos kuratorn och knappt ett år senare kom barn nr 5!! :D Det har jag aldrig ångrat!! Men sen fick det bli stopp!!

Till våren har Janne och jag varit gifta i 17 år och vi bor kvar på samma ställe! Vi drömmer om att bygga ett Ekohus som jag faktiskt har ritat själv!! Vi får väl se om det kan bli verklighet nån gång!!

OK! Det här får räcka!! Det blev väldigt personligt - det var inte riktigt tänkt så när jag började skriva...! Men fingrarna dansar nästan av sig själva över tangentbordet och det var tydligen den här delen av mig som ville fram!

I morgondagens blogginlägg får ni veta ännu mer om mig och mitt liv! Om ni vill förstås!! Välkomna tillbaka!!

Anneli.

En bloggutmaning!

Från denna blogg har jag plockat upp en "bloggutmaning" som jag tyckte var rolig: att skriva 30 blogginlägg på 30 dagar som var och en har ett givet tema! Dock har jag modifierat ett par av titlarna så att det blir mera "jag", men i stort sett är det efter samma som Marias.
Syftet är att ni ska få lära känna mig bättre! Ni som också har en blogg får gärna göra samma sak så att vi alla lär känna varandra lite mer!!

Det här är de olika temorna, dag för dag:
Dag 01 – Presentera mig själv
Dag 02 – Min första kärlek
Dag 03 – Mina föräldrar
Dag 04 – Det här åt jag i dag
Dag 05 – Vad är kärlek?
Dag 06 – Min dag
Dag 07 – Min bästa vän
Dag 08 – Ett ögonblick
Dag 09 – Min tro
Dag 10 – Det här har jag på mig i dag
Dag 11 – Mina syskon
Dag 12 – I min handväska
Dag 13 – Den här veckan
Dag 14 – Så här bor jag
Dag 15 – Mina drömmar
Dag 16 – Min första kyss
Dag 17 – Mitt favoritminne
Dag 18 – Min favoritfödelsedag
Dag 19 – Detta ångrar jag
Dag 20 – Den här månaden
Dag 21 – Ett annat ögonblick
Dag 22 – Det här upprör mig
Dag 23 – Det här får mig att må bättre
Dag 24 – Det här får mig att gråta
Dag 25 – Vad vill ni veta om mig?
Dag 26 – Mina rädslor
Dag 27 – Min favoritplats
Dag 28 – Det här saknar jag
Dag 29 – Mina ambitioner
Dag 30 – Ett sista ögonblick

Det första blogginlägget om mig kommer senare i eftermiddag/kväll!!
Stay tuned!!

Men när jag ändå skriver så kan jag lika gärna berätta om morgonens vikt och mätresultat:
Trots att jag tycker att jag varit "duktig" veckan som gått så visade vågen på 1 ynka hg upp, och måttbandet på + 1 cm! :-( Och jag som hoppats och trott att det gått lite åt andra hållet!!
Ja, ja!! Jag fortsätter min kamp!

Men nu ska jag göra lite annat innan jag sätter mig här igen!!
På återseende!

Anneli.

Nattsudd

Nu sitter jag här mitt i natten igen!! Att jag aldrig lär mig!!
Jag hade tänkt att skriva ett blogginlägg för flera timmar sen, men fastnade i telefonen för att ringa och prata med 3 karlar: min brorsa som fyller år, min svärfar och min bonuspappa - det är ju Fars dag!! Eller rättare sagt: det var fars dag...! Nu är det ju redan imorgon...! ;-)

Idag (förlåt - igår menar jag) har jag varit och hälsat på en mycket kär gammal vän som jag inte träffat på evigheter - trots att vi bor i samma stad!! Kompisen är en riktig "kaffemoster" och naturligtvis satt vi och pimplade kaffe - i flera timmar!! Jag som inte är någon vanedrickare känner att jag har en ordentlig halsbränna på gång och lär nog behöva ta nåt mot det innan jag kryper till kojs!!

Filmen igår var lika fånig som jag befarade!! Typiskt Amerikansk - ni vet en sån där "larvig med budskap"-film!
11-åringen och hans lika gamla kompis garvade och tyckte att den var rätt kul, men man måste nog vara i den åldern för att uppskatta den filmen! Men det viktigaste var ju att det var en familjekväll - och det var det!! Förutom att mannen i mitt liv bara såg de första minuterna av filmen innan han somnade i soffan...!! :D Men sånt är vi vana vid i den här familjen...!! Man kan utan att överdriva påstå att han inte är nån kvällsmänniska!!

Men nu ska jag försöka komma isäng!! Ska bara se om det hänt nåt kul på facebook först...!

Anneli.

lördag 13 november 2010

Lördagsmys!

Ikväll blir det lördagsmys med en familjefilm med Brendan Fraser: Varning för vilda djur.
Den verkar lite småfånig, men det vet jag mer om, om en stund!! Familjen har bänkat sig framför TV:n och väntar på att få börja! Bäst jag sällar mig till gänget!!

Anneli.

fredag 12 november 2010

Funderingar

Har ni tänkt på en sak…?
Själva orden i en konversation är bara ca 7 % av den totala kommunikationen - resten är tonläge, konstpauser, mimik, kroppsspråk, blickar, div ljud mm, mm.
Tydligaste kommunikationen har vi med någon vi ser och är nära när vi pratar med - då kan vi använda alla våra sinnen för att tolka och förstå vad den andre säger och menar.

Näst tydligaste kommunikationen är när vi pratar med nån i telefonen. Då kan vi fortfarande höra hur den andre pratar, tonläge, konstpauser, ljud (t ex skratt, dra efter andan, hummanden mm), men vi kan inte se mimiken eller kroppsspråket och missar därmed en del av kommunikationen.

Den minst tydliga kommunikationen är det skrivna ordet - de där ca 7 procenten…! Vi kan visserligen förstärka det vi vill säga med smileys, kursiv eller fet text, utropstecken, flera punkter efter varandra o s v, men det lägger bara på några ynka procent till de 7.

Lägg därtill att vi alla - med våra olika erfarenheter, trossystem, rädslor e t c TOLKAR orden lite olika. Man kan säga att vi har olika valörer/värderingar för ord. Är det då konstigt att det blir ”brus i kommunikationen” emellanåt? Jag menar, t o m när vi befinner oss i samma rum och tittar på varandra kan vi missförstå - hur lätt är det då inte att misstolka en text???

Jag försöker verkligen att vara tydlig med vad jag menar när jag skriver, för att jag är så medveten om ovanstående, men ibland vill det sig inte ändå…!
När man själv har en klar bild av vad det är man vill förmedla kan man ibland förledas att tro att det är lika klart för den som läser, vilket verkligen inte alltid är fallet! Och det skrivna ordet kan man inte ta tillbaka!! Det står där i svart på vitt!! (Eller i mitt fall här: i vinrött på rosa! ;-)
Så om det är nån därute som undrar nåt över det jag skriver - fråga mig!! Och ge er inte förrän ni tycker att ni har förstått! Jag lovar att göra mitt bästa för att förklara!

Anneli.

torsdag 11 november 2010

Ha, ha, ha!

För att kompensera för det lite deprimerande blogginlägget igår så lägger jag ut en länk till youtube och ett av mina favoritklipp!! Håll till godo!! :D

http://www.youtube.com/watch?v=2_uuN5kuq74

Anneli.

onsdag 10 november 2010

Tröttare än tröttast

Så har det blivit onsdag igen och jag har inte satt foten utanför huset på hela dagen!! Skulle ju egentligen varit på Socialt företagarkursen, men det fanns inte på kartan att jag skulle ha orkat det idag!!
Vet inte varför jag är så sjuuukt trött just nu. Jag har aldrig varit den som t ex blir påverkad av vädret eller ljuset och jag har egentligen inte sovit sämre än vanligt...!
Jo, det är EN skillnad: jag fryser!! Mannen i mitt liv påminde mig om att jag alltid brukar vara så varm, men sen några veckor tillbaka har jag varit riktigt frusen och lindat in mig i filtar på dagarna och sovit med dubbla täcken på nätterna. Undrar varför...!
Kan det ha något samband med viktökningen? Jag tänker att i och med att jag inte förbränner som jag "borde" så skapas inte heller tillräckligt med värme. Eller... är jag helt ute och cyklar??
Är det nån av er som läser min blogg som har några teorier om detta? Jag vore enormt tacksam för lite tips!!

Ja, det vart ju inte så muntert blogginlägg idag, men jag lovar att försöka "skärpa" mig till nästa gång!! :D

Anneli.

måndag 8 november 2010

Mätdag på mer än ett sätt

Måndag.... igen...!
Ni som följer min blogg har väl vid det här laget lärt er vad som händer då. Jag tänker naturligtvis på att det är min väg- och mätdag!
När jag ställde mig på vågen imorse fick jag nästan en liten chock! Trots att jag tycker att jag skött mig riktigt bra så hade jag gått upp 6 hg!! Midjemåttet hade däremot inte förändrats av nån underlig anledning... Hur kan det vara så, undrar man...!
Jag kollade bland mina papper hur min viktkurva sett ut bakåt i tiden och upptäckte att så mycket som jag väger nu har jag inte vägt sen i september - förra året!!! Snacka om nedslående!!! Ibland vill jag bara ge upp... Men det kan man ju inte göra...
Jag får väl säga till mig själv som jag brukar säga till andra: "Man kan inte göra mer än sitt bästa. Och när man kan bättre så kommer man att göra bättre"!

Men nu över till något helt annat:
Jag har varit i min blivande lokal igen! :D Tänk; jag tycker rummen ser mindre ut för varje gång jag ser dem...!! Mysko!!
Jag får lite panik och undrar hur jag ska få plats med allt jag vill få in där och sen hur jag ska få plats med alla människorna jag hoppas kommer!
Mannen i mitt liv var med även denna gång med tumstocken i högsta hugg för att åter mäta alla väggar. Förra gången tänkte han inte på att märka ut var dörrhålen var, så nu fick han bakläxa!! ;-)
Väl hemma igen gick jag ut i lägenheten med tumstocken för att mäta upp hur stora alla möblerna är. Nu har jag börjat klippa ut skalenliga pappersfigurer av möblerna för att provmöblera på min ritning över lokalen. Det är jätteroligt, men lite pilligt!! :D

Men nu väntar sängen och min redan sovande man!!

Zzzzz......!
Anneli.

söndag 7 november 2010

Spökvandring

Kvällen igår var mycket trevlig, och här kommer några bilder från vår spökvandring:
Första bilden är på Karbennings Kyrka (Norbergs kommun). Det var kolsvart ute trots en stjärnklar kväll, men själva kyrkan var upplyst.
Ser ni de två s k orberna - ljuspunkterna; en vid sidoingången till kyrksalen och en lite större rakt ovanför på taket. Orber sägs vara andlig aktivitet, av de som tror! Alltså att andar visar sig som orber. Andra menar på att det är damm eller små vattendroppar eller nåt slags ljusfenomen. Damm och vattendroppar är uteslutna i detta fall!! Ljusfenomen.... kanske - jag vet inte!!
På bilden här under är kyrkan sedd från andra hållet. Det var väldigt vackert med alla ljus som var tända på gravarna!!
Här under ses en del av kyrkogården med ljus tända vid nästan vartenda grav! Det var verkligen vackert och stämningsfullt att vandra runt där i mörkret, och inte ett dugg läskigt!!
HÄR var det däremot lite läskigare!! Bilden här under är taget i totalt mörker på den gamla kyrkogården som inte längre används, och gravstenen som jag tog kort på tillhör en man som enligt inskriptionen var lärare nån gång på 1800-talet (kommer inte ihåg årtalen och datumen).
Vi hittade en gammal skylt på den gamla kyrkogården där vi med nöd och näppe kunde läsa att kyrkogården användes mellan år 1658 - 1845!! Där har också funnits en träkyrka som för länge sen är borta. Det enda som är kvar av den är stenaltaret och buskarna som växt runt om hela kyrkan. De buskarna är nu helt vildvuxna, men växer i en stor fyrkant vars insida bildar en innegård som markerar var själva kyrkan en gång stod. Superhäftigt!! :D
Såg vi några spöken då?? Icke!! (Förutom orberna då...)
En av de andra tjejerna hade sin digitalkamera med sig och tog rätt många foton. På tisdag ska hon komma hit och ta med sig kameran och en kabel så vi kan lägga över bilderna på min dator, och om hon har lyckats fånga nåt på bild som är värt att lägga ut här på bloggen så kommer jag att göra det - var så säkra!! :D
Till sist vill jag bara tillägga att mina foton är tagna med min mobilkamera.
Anneli.

lördag 6 november 2010

Alla helgons dag

Ikväll blir det PAAARTYYY!! :D
Det ska bli knytkalas hemma hos polaren Katta - med spöktema förstås!!

Katta är nog den mest orädda person jag känner! När vi hade en fest hemma hos henne för några år sen så vallade hon runt oss på två kyrkogårdar mitt i natten. Den ena är en kyrkogård som fortfarande används och den andra är en gammal, gammal igenvuxen kyrkogård som inte använts på hundra år - eller ännu mer, jag kommer inte ihåg..! De flesta var riktigt rädda och alla gick tätt, tätt ihop och ingen ville vara ytterst eller sist!! Utom Katta då förstås!! Och jag fick också offra mig även om jag inte kan skryta med att vara så totalt orädd som Katta är!
Ikväll ska vi göra om den bedriften!! Men den här gången ska jag försöka komma ihåg att ta med mig en ficklampa - till skillnad från förra gången när vi gick i totalt mörker med endast några bleka stjärnor som lyste upp vår väg!!
(-; Moahahahahahahaaa! ;-)
Nu ska jag ut i köket och inventera kyskåpet för att se vad jag kan ta med mig för mat, förutom vitkålssalladen som redan står färdig och väntar!

Ha en super duper trevlig Alla Helgons Dag och kväll!!

Anneli.

torsdag 4 november 2010

Förvånande svar

Eftersom jag har skrivit en del om både min hälsa/ohälsa och PSYCH-K så tänkte jag att jag ska fortsätta på den linjen i detta blogginlägg och berätta om igår kväll.
Min "PSYCH-K-kompis" kom nämligen hit en sväng för att vi skulle balansera varandra. Jag började med att balansera med henne och sen när det var min tur så bestämde vi att - istället för att göra balanseringar med mig - fråga min kropp varför jag har fått hjärtsvikt och vad som skulle kunna hjälpa mig att bli frisk. Detta med hjälp av samma muskeltest som man gör vid PSYCH-K-balanseringar och Kinesiologi.
Sagt och gjort! Eftersom kroppen bara kan svara "ja" och "nej" (stark och svag) så fick vi försöka hitta på frågor och påståenden för att bena ut och närma oss olika tänktbara orsaker och lösningar.
Svaren min kropp gav gjorde mig minst sagt förvånad! Ja, kanske inte vilken typ av medicin som skulle hjälpa mig - för det hade jag redan "på känn" och vill prova. Homeopatmedicin var det enda jag testade "starkt" på!! Tyvärr på en sort som inte finns att köpa längre i Sverige, men jag får väl söka på internet! (Den finns med största säkerhet i Tyskland.)
Nä det som förvånade mig var orsaken till hjärtsvikten!! Enligt vad min kropp svarade så beror den på struman!! Det hade jag aldrig gissat!!
Jag har ju en sorts struma (knölstruma) som det inte finns nån behandling för - d v s inom den traditionella sjukvården! Men det finns inom Homeopatin!! Så nu blir det till att söka på nätet och kanske konsultera en Homeopat!

Det finns hopp om livet!! :D

Anneli.

onsdag 3 november 2010

Maxdos...

Igår började jag ta maxdosen av min hjärtmedicin...! Kan inte påstå att jag märker nån skillnad, men man kanske behöver äta så en tid för att uppnå maximal effekt, vad vet jag! Jag ska försöka få tag på min läkare för att förnya receptet och då kan jag ju passa på att fråga honom. Om jag kommer ihåg!! (Det var ju den lilla detaljen... minnet!!) ;-)

Idag har jag varit på Socialt företagarkursen igen. Vår affärsidé börjar ta form och vi har börjat skriva ner affärsplanen. Eller - det har vi egentligen redan börjat med för några veckor sen, men idag var det mer "på riktigt"! Innan jul ska vi ha ett möte med Avestas kommunpolitiker och andra "kommunpampar" (olika chefer) och tills dess vill vi vara klara med affärsplanen så vi har nåt att visa upp för dem!

Det är spännande att leva!! :D

Anneli.

tisdag 2 november 2010

Hemgjort Badsalt

Min bloggvän Artemis frågade hur man gör badsalt, så jag tänkte att jag skriver ett litet blogginlägg om det!
Badsalt är busenkelt att göra!! Man kan använda både fint och grovt salt, men jag brukar använda fint salt. Självklart använder jag oraffinerat havssalt som innehåller naturliga mineraler.
Huden blir mjuk och len, och ren ända på djupet!!

Till 4 - 6 karbad tar jag 4 dl havssalt och tillsätter olika ÄKTA aromaoljor och lite tvålfärg (valfritt). Aromaoljor finns på Hälsokostaffärer och tvålfärg tror jag kan finnas på hobbyaffärer eller be din Hälsokostaffär beställa det från en grossist som heter Crearome.

Gör så här:
Häll saltet i en bunke. Droppa över aromaoljor och ev tvålfärg. Blanda noggrant så det blir jämt fördelat i saltet. Häll upp i en burk med tättslutande lock.

Här kommer två förslag på doftsättning:

Efter sport och träning:
20 drp Vita Blomman
8 drp Eukalyptus
8 drp Lavendel

Citrus:
20 drp Apelsin eller Mandarin
8 drp Grape
8 drp Sandelträ

Experimentera själv med olika doftsättningar - det är riktigt roligt!! Där aromaoljor säljs brukar det alltid finnas testflaskor som man får lukta på. Sätt ihop olika öppnade flaskor och lukta om du tycker den kombinationen luktar gott. 2 - 4 olika kan vara lagom i en doftblandning! Överdosera inte!!

Bäst är om du kan läsa på om Aromaoljor och hur de kan användas och kombineras. Det finns många bra böcker!!
Tänk på att det finns oljor som är olämpliga vid t ex graviditet eller astma, så håll dig till de vanligaste aromaoljorna, fråga personalen eller allra helst: läs på själv!!

Ha det så kul med badsaltstillverkningen!! :D

Anneli.

måndag 1 november 2010

Att sova i ett badkar...

Nu har jag gjort det igen...!! Somnat i badkaret, alltså!! Ahhhh!! Det är så skönt!! Kombinationen stort hörnbadkar, vamt vatten och mitt hemmagjorda badsalt med Aromaoljor i är oslagbart!! Det luktar gott och är varmt, skönt och väldigt, väldigt avslappnande!! För att inte tala om hur ren och fin man blir!! Nu är jag fräsch som en nyponros!! :D
Och oroa er inte! Risken för drunkning är obefintlig: jag flyter som en kork!! :D
Ja, jag vet - det är ingen nyponros på fotot!! Det är en Jasminblomma! Jag hade inget foto på en nyponros...!

Idag var det dags för mätning och vägning igen, men det har inte hänt just nånting sen förra måndagen; 2 hg ner räknas ju knappt...!! Så det är väl på sin plats att säga som Dr Alban: Det är stabilt!! ;-)

Nu är det middagsdags!! Vi ses! :D

Anneli.

söndag 31 oktober 2010

TV-kväll.

Igår blev det inget blogginlägg för jag fastnade framför TV:n...! Först blev det "Så mycket bättre" på 4:an där Thomas Di Leva var huvudperson denna gång, och sen långfilmen på samma kanal: "Tre systrar och en mamma".
Di Leva är en intressant person tycker jag, men det är svårt att veta om man ska ta honom på allvar eller inte...! Han verkar ju lite "spejsad" men ändå genuin på nåt sätt! Men jag gillar honom!!
Filmen var väl så där...! Jag har lite svårt för såna där hysteriska mammor som ska lägga sig i sina vuxna barn liv...!
Den här liljeväxten som jag lagt ut bilder på vet jag inte vad den heter, men jag tror att den kallas "De 12 lärjungarna" baserat på tron att den blommar först när den har 12 blad i sin solfjädersformation. Men jag har räknat!! Det behöver inte vara exakt 12 blad för att den ska blomma!!
Jag tycker väldigt mycket om den här växten! En sån har funnits i mitt liv i väldigt många år - ja, sen jag var tonåring faktiskt!! Just den här liljan på bilden kom till min pappa som ett skott från den som jag hade, men min lilja har varit död ungefär lika länge som min pappa (9 år), så det är extra roligt att ha pappas kvar! Men jag tror att den sjunger på sista versen nu - den börjar se lite gul och tråkig ut! Tur att jag har tagit skott ifrån den så jag kan fortsätta ha såna här växter i fönstren!
Här ovan ser ni en närbild på den vackra blomman. Den blommar bara en dag så det gäller att ha koll på knoppen så man inte missar den!
Nu ska jag gå ut i min lilla arbetslägenhet och sätta på kaffet! Snart kommer min "PSYCH-K-kompis" hit så vi kan balansera varandra!! Men först kaffe med lite hemgjort LCHF-godis som jag gjorde igår!! Mums!! :D
Anneli.