Hjärtligt Välkommen!

Välkommen till min blogg! Jag som skriver den här bloggen är en riktig mångsysslare både vad gäller professioner och intressen, så bli inte förvånad om de ämnen jag skriver om inte verkar höra ihop alla gånger!! ;-) Min fysiska hälsa fick gärna vara bättre, och jag jobbar på att det också ska bli så, med bl a naturmedicin och homeopatmedel. I högerkolumnen hittar Du min e-mailadress och jag blir jätteglad om Du hör av Dig till mig om det är nånting Du undrar över! Kommentarer välkomnas förstås också! Kom ihåg att komma tillbaka och se vad jag svarade på din kommentar!!//Anneli.

torsdag 31 juli 2014

Bebisgos

Hur har ni det i värmen?
Själv håller jag på att fullständigt smälta bort! Jag har sagt det förr och jag säger det igen: Jag klarar inte den här värmen!! Och ändå måste jag.... :-(
Inte kan jag ta semester som jag planerat heller... Imorgon skulle varit min sista jobbdag på 3 veckor enligt planerna men av anledningar bortom min kontroll så måste jag skjuta upp den en eller ett par veckor. Känns ju så där kan jag säga...! Men enligt meteorologerna ska det visst bli en lång och varm höst så det kan ju vara skönt att kunna ha semester då istället!

I tisdags smet jag lite tidigare från jobbet iallafall! :D Det är nämligen så här att jag har två av mina utflugna barn här på besök (Martin och "lilla Y") + att vi även har haft "finbesök" av min "extradotter" Maggie som bodde hos oss för ca 12 år sen som utbytesstudent! (Om ni vill se Maggie (bl a) så la jag ju ut en video för en månad sen när jag träffade henne i Stockholm. Klicka HÄR så kommer ni till det blogginlägget!)

Men jag började ju berätta om i tisdags... Då var det så här att jag smet lite tidigare från jobbet för att ta med mig Lilla Y, Martin, Maggie och Adrian till deras kusin Lena-Li som bor utanför Ludvika. Ni vet; hon som fick barn för snart 9 månader sen och som jag skrev om och visade bilder på den 9 november förra året. (Klicka HÄR för att komma till det blogginlägget!)
Jag tog massor med foton, men de flesta blev riktigt dåliga! Bland annat två kort på lille Didrik när han hade små solbrillor på sig! Synd, för han såg riktigt cool ut!
Äsch! Jag lägger ut det minst dåliga av de korten i alla fall, bara så ni får se:
Vilken cooling va!?! :D
På nästa foto hade han fått korn på min väska och höll på att undersöka den spännande dragkedjan:
Sista kortet jag lägger ut för den här gången är på Bröderna Bus, Maggie och liten Didrik:
Måste bara avsluta med att säga att Didrik är en helt fantastisk unge! Han var jättetrött redan när vi kom vid 17-tiden men ändå var han helt Ok med att gå runt som en vandringspokal oss emellan och busa med oss! Inte en enda gång gnällde han utan sken som en sol hela tiden! Jag ville nästan smuggla med honom hem, men det hade nog inte blivit så bra...! :P Men jag fick iallafall mitt lystmäte med bebisgos och bebispussar! Aaaaaah! Det känns bra att vara Bonusmormor! ♥

Anneli.

lördag 26 juli 2014

Nu är det gratis igen!

I min skalle dyker en låt från en av filmerna om Emil i Lönneberga upp: "Upp och ner, ner och upp, grisen gal i granens topp...". Så känns mitt liv just nu. Helt upp-och-ner!
Värmen tar knäcken på mig, men mitt för närvarande dåliga mående är långt bortom värmen som jag ju skrev om i förra blogginlägget. Fast utbränd... det låter ju väääldigt varmt!! :P

Nåja, jag ska inte klaga! Jag har faktiskt varit "duktig" och gjort färskpressade juicer nästan varje dag, så de senaste dagarna har det åtminstone inte blivit sämre! Färskpressade juicer is Da Shit om nån frågar mig! På 15 - 20 minuter är näringen ute i cellerna och ger kroppen det den behöver ha! Det gör verkligen skillnad för mående och hälsa!

Egentligen är det konstigt att många inte förstår hur viktig näring är för våra kroppar! All denna färdiglagade mat som livsmedelsbutikerna är fulla av och som folk äter typ dagligen har långt ifrån tillräcklig näring, och vad värre är så innehåller den oftast massa tillsatser och kemikalier som över huvud taget inte hör hemma i en människokropp! Och så fattar vi inte varför vi blir sjuka!?! Jag menar; ingen blir ju förvånad om en bil pajar om man tankar den med diesel istället för bensin... varför skulle det vara annorlunda med våra kroppar??

Jaja... Jag ska inte tjata om det! Men om ni är nyfikna på det här med att juica så kan man se filmen "Superjuiceme" gratis nu i helgen! Gå in på: www.superjuiceme.com och skriv in din e-postadress så får du tillgång till filmen! Och jag rekommenderar er verkligen att se den!

Anneli.


torsdag 24 juli 2014

Känslor och musik

De senaste dagarna har jag gått igenom typ alla negativa känslor som finns: sorg, ilska, frustration, besvikelse, ledsenhet, uppgivenhet - you name it! Som grädde på moset sover jag sämre än någonsin och är därför trött, tröttare, tröttast - med andra ord: trötthet tagen till en helt ny nivå... och så värmen på det...!
Det är inte lätt att tänka positivt då kan jag säga... Det blir lätt en negativ spiral där varje varv känns värre än den förra - ett ekorrhjul som snurrar fortare och fortare... Hade jag inte hållit i mina dagliga meditationer (igår blev det 2..) så känns det som att jag hade varit inlagd på hospitalet vid det här laget! Näsan trycker mot den berömda väggen så det gör ont...
Jag vet vad ni säger: hoppa av ekorrhjulet, sjukskriv dig, säg ifrån... Tror ni inte att jag hade gjort det om jag hade kunnat? Eller kunnat och kunnat... Självklart är det ett val! Jag är inget hjälplöst offer - det är absolut inte det jag säger!! Men; varje aktion följs av en reaktion och allting kommer med ett pris. och är man inte beredd att betala det priset så är det bara att bita i det sura äpplet och stå ut! Och det är precis så det är för mig just nu! Priset för att kasta in handduken skulle bli alldeles för högt - och inte bara för mig...!

Nu skriver jag inte det här blogginlägget för att beklaga mig eller för att ni ska tycka synd om mig.. utan mest som en förklaring till min frånvaro... Och bara för att få det sagt: Jag är INTE deprimerad! Det här är utbrändhet/utmattningssyndrom!

Men det finns ljusglimtar i min tillvaro! Förutom meditation är den bästa av dem är MUSIK! :D När jag mår så här pissdåligt så är det med hjälp av musiken jag håller mig flytande!
Den enda musik som funkar och som jag vill lyssna på när jag mår så här är RIKTIG RACKARNS HÅRDROCK! Ju hårdare desto bättre, och gärna med riktig avgrundsgrowl!! Jag kan ärligt säga att det förmodligen är tack vare hårdrocken som jag inte har slagit en stekpanna i skallen på nån!

Musik är en fantastiskt redskap för att få utlopp för känslor, och hårdrock är enligt mig bästa sättet att kanalisera bort negativa känslor! Efter ett par CD-skivor med Opeth, Finntroll eller Epica (t ex) är det som att jag fått ett emotionellt träningspass som heter duga och jag orkar inte vara arg/ledsen/förtvivlad o s v längre! Works like a charm! :o) Och alla i min omgivning överlever!! ;-)
Sen behöver man förstås ta tag i alla jobbiga saker för att må bra i längden, och jag jobbar på det...! Det tar den tid det tar - så är det bara, och under tiden är jag storkonsument av hårdrock!
♥ TACK YOUTUBE! ♥

Anneli.

söndag 20 juli 2014

Besvikelse

Idag är inte min bästa dag... Jag är så onormalt, onormalt trött... vill ingenting, orkar ingenting...! Jag sover rekorddåligt om nätterna och vaknar alldeles groggy. På vardagarna väcker ju Janne mig kl 10.00 och egentligen vill jag att han gör det även på helgen, men han ser hur trött jag är och låter mig sova... Igår vaknade jag vid 11-snåret och idag vid 12. Det känns inget bra...

Jag hade tänkt att plocka mer blad till té men orkar inte. Vi skulle behöva städa och röja här i huset, det ser ut som en krigszon... och när jag säger krigszon så menar jag verkligen krigszon! Om jag fotade katastrofen så skulle ni inte tro era ögon! Men städa finns inte på världskartan - jag orkar inte! Jag skulle vilja baka och testa fler glutenfria recept från den där boken jag köpte och som jag skrev ett blogginlägg om den 7 juni (klicka HÄR för att komma till det), men jag orkar inte! :-(
Från några av våra fönster ser jag hur stora, röda hallon hänger från våra hallonbuskar och när jag kom ner och skulle äta frukost imors... förut idag så tänkte jag att jag skulle plocka lite och ha i min frukostsmoothie. På kökssidan är det skugga fram till sen eftermiddag och temperaturen är så där lagom varm med lite fläktande vind så jag tog en liten burk med mig ut på altanen för att plocka hallon. Det som såg så förföriskt gott ut från fönstret visade sig vara fula, maskätna hallon, och jag är rätt petig med att de hallon jag äter ska vara riktigt fina så det blev en sån besvikelse! 7 fina hallon av jag vet inte hur många fick jag tillslut! Det kändes som droppen... Där gav jag upp på nåt vis... :-(

Jag ber om ursäkt att detta blev ett så deppigt blogginlägg! Men ingen kan alltid vara glad - inte ens en positiv jäkel som jag! Men jag ska bättra mig - det gör jag alltid! Det tar för mycket energi att känna sig "hängig" (eller vad jag ska kalla det...) och jag behöver min energi till roligare saker än att deppa ihop! Men idag kan jag väl få gråta en skvätt om jag behöver!?!

Anneli.

lördag 19 juli 2014

Bilder på odlingarna, fortsättningen

Här kommer då de resterande bilderna som Janne tog igår på våra odlingar. Datorn är fortfarande seg, men jag får väl vara envisare och tålmodigare idag än jag var igår!

Första bilden idag blir på.....
 Jordgubbar! De på undre bilden åt vi upp igår! :o)
Sen en bild på det som om nån månad ungefär kommer att bli blommande Gurkört:
Av gurkörten kommer jag att göra örtolja som jag sen ska använda i skönhetsvård!
Nästa bild är på en av de 4 spagettipumpeplantorna som kom upp av de 5 fröna som min kusin M skickade till mig:
Den lilla plantan uppe i vänstra hörnet är en Västeråsgurkeplanta. En av mååånga...! :P

På nästa bild ser ni vår "skog" av ärtor! Denna sort heter Stensärtor och är en gammal sort som i stort sett inte längre odlas. Men VI gör! :D
När Stensärtorna växt klart är de ganska stora och mycket goda! Men nu äter vi lite av ärtskidorna i väntan på de färdigväxta ärtorna - de är goda de med!

Och här kommer en bild på potatislandet:
Det är flera olika sorters potatis: Rotweiss Raggis, King Edward, Sarpo Mira och Sava.
Sista bilden för denna gång är en mer "övergripande" bild på landet.

Ja, så ser det ut bland odlingarna just nu! Jag får väl anledning att återkomma vid ett senare tillfälle när det börjar mogna mer i landet.

Men nu ska jag rensa bland alla mina tusentals bilder och sen kanske göra en defrag för att förhoppningsvis snabba upp datorn lite! På återseende, blog readers!

Anneli.

fredag 18 juli 2014

Nytt från odlingarna

Älskade maken var ute i landen och fotade hur det växer redan innan jag vaknade idag! Och resultatet tänkte jag visa er nu!
Vi börjar med blommorna:
Blåklint och Ringblomma
Och nu över till grönsakerna! Jag börjar med:
Morötterna! Tätt följt av:
Min sallad! :D Sen raskt över till:
Rödbetorna! Nästa bild är på:
Löken! Och sen kommer:
Kålroten! 

Och sen kommer... ingenting mer idag! Jag får ta resten imorgon, för av nån anledning så laddar bilderna upp sig 
j-ä-t-t-e-l-å-n-g-s-a-m-t!!! :-(
Men då vet ni lite vad ni har att förvänta er av morgondagens blogginlägg! See ya!

Anneli.

torsdag 17 juli 2014

Homeopatmedicin rockar fett

Idag är jag i stort sett helt återställd från vad-det-nu-var-för-fel-på-mitt ben som jag hade. Skönt!
Jag har tänkt på vad det egentligen var... muskelbristning känns liksom inte som att det stämmer..! Och så tänker jag på att doktorn förklarade att först tar de ett blodprov, för då kan de utesluta att det skulle vara blodpropp, och om de ser indikationer på blodpropp så skickas man till röntgen. Men... det var ju precis det som hände, alltså måste de ha sett indikationer på att det var blodpropp! Men sen såg de ju ingen propp och det får mig att tro att Homeopatmedicinen Arnica faktiskt gjorde susen! Det går ju inte att bevisa så här efteråt, men jag håller det för mest troligt!
Ett annat "bevis" - eller snarare indikation - på att Arnican hjälper är att jag inte fick några blåmärken efter blodproven! Jag brukar alltid få stora, mörka blåmärken men nu kan man knappt skönja att det är någon färgskiftning!
Homeopatmedicin i allmänhet och Arnica i synnerhet rockar fett! :o) Sen får läkare och andra skeptiker tro och tycka vad de vill!

Anneli.

tisdag 15 juli 2014

6 timmar på akuten

Vilken dag!! Pust och stön!
Som ni förstår av titeln till detta blogginlägg så har jag spenderat 6 timmar på akutmottagningen på Avesta lasarett. Anledningen var att jag igår eftermiddags började få så himla ont i högra vaden och det blev värre och värre! Benet från knävecket och neråt kändes som om det var gjort av cement; hårt och stumt, tungt och stelt. Ont som fasen gjorde det också! Och jag fattade inte vad det kunde vara - jag hade ju bara suttit på jobbet som vanligt. Inte ramlat... inte ens snubblat... Mysko!
På kvällen kom jag på att jag skulle börja ta Arnica-piller; homeopatmedicin mot allehanda slag, vrickningar, stukningar och liknande och jag hann ta det 2 ggr innan jag gick och lade mig. Gick och gick... jag kom knappt upp för trappen, men eftersom jag inte hade nån lust att sova i soffan så tvingade jag mig upp. Men sömnen var det värre med... jag hade så ont och kunde knappt röra mig, och ändå mindre sova! Och som "grädde på moset" hade jag knappt sovit de två föregående nätterna heller så ni kan ju bara tänka er hur övertrött jag är! :-/

Iallafall.. idag googlade jag på mina symptom och det jag fick fram var att det kunde vara en blodpropp. Såna är inte att leka med och trots att jag avskyr sjukhus och inte har nån speciell tilltro till doktorer tog jag beslutet att för säkerhetsskull åka in till akuten. Och som sagt... 6 timmar tog det att ta blodprov, ekg, blodtryck och puls. Sen sitta och vänta på svaren från labbet. Efter det skickade de upp mig på röntgen där jag först fick vänta nån halvtimme och sen kollades min vad med ultraljud. Doktorn kunde inte se nån blodpropp vilket kändes väldigt befriande, men jag skulle ändå gå tillbaka till akuten och vänta på svar. Väl där visades jag in i samma rum som jag var i innan jag fick gå upp till röntgen, och efter en stund kom en sköterska för att kolla blodtryck, puls och lyssna på lungor och hjärta, och sen.... sen blev jag sittandes där i en timme och tio minuter innan läkaren kom in och meddelade att allt såg bra ut och nu fick jag åka hem! What??? Bara så där?!? Men varför har jag så ont då frågade jag, men det kunde hon inte riktigt svara på! Men förmodligen är det en muskelbristning - hur man nu kan få en sån när man jobbar på kontor och inte har varit ute på nåt särskilt annars...!

Och inte åkte jag hem heller fast klockan var över 19.00! Nä, jag åkte till jobbet för jag hade lite viktiga papper att ta hand om! Men sen åkte jag hem!
Nu har jag ätit lite mat och börjar må lite bättre! Förutom tröttheten... och huvudvärken som hängt med som ett åskmoln ovanför mitt huvud hela dagen..! Men benet gör inte fullt lika ont längre och jag kan t o m böja på knäet lite utan att skrika! Det ni!! :D Så det ska nog snart bli fart på den här käringen ska ni se! :P Bara jag får sova.....! Zzzzzz....nark! Och ta lite fler Arnica-piller! :o)

Anneli.

söndag 13 juli 2014

Supermåne

Igår var en dag på resande fot. Jag skulle ju skjutsa hem min syster A och hämta hem min son A(drian)! På vägen ner till Stockholm hälsade vi på min tvillingsyrra R(osali) och blev bjudna på - inte äppelkaka som jag trodde och skrev igår, utan - rabarberpaj! Vi var inte ledsna för det kan jag säga! Den var supergod! :D

I Stockholm var trafiken värre än vanligt! Det var vägarbeten och ombyggnationer "överallt"! Vi fick köra långa omvägar och satt fast i långa köer, men till slut kom vi iallafall till de två destinationerna: A:s hem och hem till Martin där Adrian väntade! Men då var klockan mycket mer än vad vi både planerat och hoppats!

Hem kom vi inte förrän vi 23-snåret, och då möttes vi av en.... SUPERMÅNE! :D
Men vet ni vad som är konstigt? Eller..... JAG tycker det är lite konstigt iallafall...! Det är att för typ ett år sen tog jag kort på fullmånen på samma ställe, men då var det sååå mycket mörkare ute!
Alltså... fotot här ovan är taget 2014-07-12 kl 22.56. Det här fotot
är taget 2013-07-23 kl 23.05. Det innebär att det är ganska precis 1 år minus 11 dagar mellan korten. BLIR det verkligen så mycket mörkare på bara 11 dagar??? Det är ju nästan deprimerande!! :-/

Hmmm... come to think of it... det är nog bäst att passa på att njuta av ljuset medan det är kvar i detta vårt avlånga land!! Så... I'm out of here! :o)

Anneli.

fredag 11 juli 2014

Kantareller och äppelpaj

Arbetsveckan är till ända - äntligen... Trött är jag ju alltid, men ännu värre nu; den här värmen tar knäcken på mig! Men idag var det lite svalare och så ska det visst fortsätta vara ett tag framöver. Det är jag inte nåt ledsen över kan jag ärligen säga!
Lite regn vore inte heller fel (sorry alla semesterfirare)! Tänker mest på kantarellerna som vi har på vår egen tomt och mark; om de ska växa och bli nåt så behövs en rejäl regnskur!
Kortet taget 2012
Apropå semester så får jag vänta ända tills första veckan i augusti innan det är min tur, men den som väntar på nåt gott väntar... alltid för länge...! Nä då! Det känns helt Ok! :D 

Imorgon ska jag åka till Stockholm för att hämta hem Adrian. Han har varit där ända sen före midsommar och nu längtar jag rejält efter honom! Jag träffade honom förstås när jag var i Stockholm då när jag var på Rolling Stones-konserten, men det börjar också kännas länge sen... 
När jag ändå kör till Stockholm så ska jag skjutsa hem min storasyrra som varit här i en dryg vecka. Och på vägen ska vi hälsa på min tvillingsyrra som precis har flyttat till Bro norr om Stockholm. Hon har lovat att bjuda på äppelpaj! :D Mmmm... det ska bli gott!

En härlig helg önskar jag er alla! ♥

Anneli.

onsdag 9 juli 2014

Hur man överlever en värmebölja

Igår när jag skrev att det var liiiite för varmt så var det en klar underdrift... Jag smälter bort... jag dööööör!!! Den här värmen är verkligen INGENTING för mig!

I skrivandets stund har jag endast två klädesplagg på mig: en trosa och en tunn, fladdrig blus. Och ändå håller jag på att försmäkta i värmen! Och tyvärr kan jag ju inte åka till jobbet så...! (Hahaha.. det skulle se ut!) :P Men jag har några överlevnadsstrategier!

HUR MAN ÖVERLEVER EN VÄRMEBÖLJA, ANNELI STYLE:
1. Det mest självklara: Drick vatten! Det måste inte vara massor av vatten på en gång, snarare är det bättre att gå och sippa på vatten lite då och då! För att det ska bli lite lättare att få i sig tillräckligt mycket vatten kan man med fördel smaksätta det med t ex citron, gurka, hallon, melon eller vad du nu gillar.
Köp helst inte flaskvatten! Det är inte bara dyrt - det är en stor miljöbov också! Bättre då att köpa sig en bra, liten thermos att fylla på med sitt hemgjorda, smaksatta vatten! Då håller sig vattnet dessutom svalt och gott!

2. En fläkt kan verkligen underlätta! Både i sovrummet och en bordsfläkt på skrivbordet eller var man nu sitter! En av fördelarna med en fläkt i sovrummet är att myggor håller sig borta! De gillar inte att flyga när det blåser! :D Och att sova med öppet fönster behöver jag väl inte ens skriva - det är väl självklart?!?

3. Blöta tvättlappar. När värmen gör att svetten rinner så är det superskönt att ha blöta tvättlappar tillhands! Bäst är att ha lite tjockare frottétvättlappar/iutklippta gamla frottéhandukar som du först blöter i kallt vatten, vrider ur ordentligt och förvarar i en plastpåse nära dig! Detta tips har räddat mig många gånger - främst på nätterna! När värmen blir för svår och svetten rinner tar man bara ut en tvättlapp och torkar av sig och/eller lägger den på pannan eller bak i nacken. Aaaah... Så skönt! Det enda man måste tänka på är att man minst en gång om dagen sköljer ur dem ordentligt och låter dem torka så att de inte surnar, så det är bra att ha flera stycken som man kan alternera mellan!

4. Tvätta fötterna i kallt vatten, eller sätta ner fötterna i en balja med kallt vatten. Om man inte råkar befinna sig vid havet eller en sjö förstås! Då kliver man ju bara ner i där och svalkar sig!
Fötterna är kroppens "temperaturregleringscentral", så är fötterna svala blir hela kroppen svalare! Detta tips funkar även ypperligt för att få ner feber!

5. En solfjäder! Jag har en som jag brukar ha med mig i väskan så jag kan ta fram den t ex på jobbet. Den har också räddat mig ett flertal gånger!
Ja, det här är mina överlevnadsstrategier vid värmeböljor! Har DU kanske andra tips? Hur överlever du när värmen blir för svår? Skriv i kommentarsfunktionen och berätta vetja'!

Anneli.

tisdag 8 juli 2014

Önskeblogginlägget

Hallå i sommarvärmen! Nån mer än jag som faktiskt lider av temperaturer över sisådär 23-25 grader?
Visst är det skönt att värmen kommit och jag gläds åt alla er som njuter, men för mig är det liiiite för varmt!

Having said that så funderar jag idag på det här med olika bloggar och vad folk skriver på dem. Jag vill gärna skriva om sånt som jag tror att nån annan vill läsa men som utgår från mig och vad jag är intresserad av. Alltså.. jag menar... en del bloggar som jag snubblar över när jag surfar på nätet verkar antingen vara väldigt nischade - typ skönhetsbloggar, hälsobloggar, träningsbloggar, politiska bloggar o s v, medan andra bara verkar skriva om väder och vind och vad som faller dem in i stunden; nästan som att de bara satt och pratade med en kompis...!
Jag vet att min rosa blogg (den här alltså) är ganska spretig och att jag inte är speciellt nischad inom nåt speciellt område och det kan kanske vara en nackdel... iallafall om man vill ha massor med läsare... Men i min värld har jag lite svårt att förstå att en blogg som bara skriver om ytliga saker ändå har så många läsare och många som kommenterar... (Har jag missat nåt?)

Idag gick jag in på google analytics (vilket jag nästan aldrig gör annars) och kollade in statistiken för den här bloggen, och med tanke på hur många som faktiskt kommer in och läser här så får jag väldigt få kommentarer tycker jag. (Fast många kommenterar på facebook...)
Jag har ju rätt många gånger tänkt på för vem jag skriver egentligen, och det är inte så lätt att svara på! Jag skriver ju förstås för min egen skull; för att jag älskar att skriva och uttrycka mig i skrift, men om det bara var det så hade jag ju lika gärna kunna skaffa mig brevvänner eller skriva dagbok.. Nä, det är nåt visst med att blogga... att inte riktigt veta vem som läser... att våga visa vem man är... och att få kommentarer både från de man känner och de man inte känner... Av nån underlig anledning gillar jag det! :o)
Men nu har jag en fråga till er: Vad skulle ni vilja att jag skrev (mer) om? Vad skulle ni vilja läsa här?
Jag har ställt den frågan en gång förut, och det enda svar jag fick den gången var att jag skulle skriva en story om ifall mitt nuvarande jag skulle träffa mitt 15-åriga jag - vad skulle jag säga till Anneli 15 år, vad skulle vi prata om? Det var ett mycket kreativt och nervkittlande förslag som jag gärna skulle skriva om, men det kräver att jag har:
1. ork
2. tid
3. inspiration
Och förhoppningsvis kommer det inlägget i framtiden!

Men NU då? Vad skulle ni vilja att jag skriver om här på bloggen? Några önskemål? För det är ju så att det ÄR inte bara för min egen skull jag skriver - det är ju även för ER kära bloggläsare! :D
Vad saknar ni här på bloggen? Vad skulle ni vilja läsa mer om? Fler bilder? Fler videor? Kommentera nu för 17 och säg vad ni tycker!

Anneli.

söndag 6 juli 2014

I väntans tider

Igår fick ni ju se lite av blommorna i vår trädgård och idag har turen kommit till odlingarna!
Jag bad min älskade make att gå ut och plåta lite hur det växer ute i landen här hos oss och lydig som han är så gjorde han det! :P
Det finns inte så jättemycket att visa just nu men detta är vad han fick med sig in med kameran:
 Sockerärtor in the making
Västeråsgurka in the making
Skärpan är inte den bästa på Västeråsgurke-plantan och jag ber om ursäkt för det, men detta var den minst dåliga bilden...! Hoppas på bättre bilder nästa gång!

Min kusin M skickade 5 spagettipumpefrön till mig när hon hörde att mina Butternutpumpeplantor inte klarat sig, och av dem har 4 stycken kommit upp. När jag frågade Janne varför han inte fotat dem också svarade han att "det är ju bara två små blad som sticker upp ovanför marken och det är väl inget roligt att se" så jag antar att det betyder att han plåtar dem längre fram när det finns lite mer att beskåda!
Annat som med största sannolikhet kommer att plåtas av det vi (läs: Janne...) odlar är: potatis, morötter, sallad, lök, olika kålsorter, luktärt, gurkört, ringblommor och blåklint. Bland annat...! :D 

Stay tuned! :o)

Anneli.

lördag 5 juli 2014

Nu blommar det...

men inte i asfalten den här gången, utan i vår trädgård!
Det är nåt visst med blommor... Som jag skrivit förut så blir jag alldeles lycklig när jag ser vackra blommor - oavsett om det är mina krukväxter som blommar eller om det är blommorna i trädgården eller övriga naturen!
Idag plåtade jag några av blommorna på min väg ut till Da House för att meditera. Här ser ni resultatet:
 Vit Pion.
Cerise Pion.
Schersmin.
Utanför Da House har jag en liten minirosenbuske som jag visade här på bloggen då när jag hade köpt den. Då såg den ut så här:
Men det var då det...! Nu har blommorna vissnat. Men: det kommer nya knoppar! :D
Men ser ni skillnaden i färg på blommorna!?! Först var de alldeles solgula när jag köpte rosplantan, sen vartefter de slog ut mer och började vissna så blev de mer och mer rosa, och som ni ser så är de nya knopparna mörkare än de ursprungliga! Hur det kan komma sig vet jag inte, men om nån av er gör det så får ni gärna förklara i kommentarsfunktionen!

Nu ska jag ägna mig lite åt min äldsta storasyster som är här och hälsar på och ska stanna nån vecka eller så. 
So, 'til next time: Ha det så bra och hoppas solen och värmen är här för att stanna ett tag nu och att ni går ut och njuter av den medan ni kan! Det tänker jag göra!

Anneli.

torsdag 3 juli 2014

Och DÄR hoppade vardagen på mig...

Idag var första dagen på jobbet efter Stockholmsresan. Fortfarande lite "hög" på endorfinerna från Stones-konserten kändes det som en slags "krock" att slängas in i arbetsuppgifterna! Jag hade mycket som behövde min omedelbara uppmärksamhet och ett tag fick jag nästan hjärnsläpp för att det blev för mycket på en gång! (Hur ska det gå när jag kommer tillbaka från min tre veckor långa semester sen i augusti...?) :P ;-)

Jag tänkte iallafall visa den där turné-T-shirten som tantista var i väg och köpte (en till sig och en till mig). Jag tog kort på den det sista jag gjorde innan jag åkte hem igår.
Framsidan:
 Baksidan:
Nu ikväll spelar Rolling Stones på Roskilde i Danmark... Mmmmm... drömmer mig bort i minnet av tisdagskvällen...! :D Hoppas de som går på konserten i Danmark får en lika formidabel konsert som de gav i Stockholm!! :D

Anneli.

onsdag 2 juli 2014

Fullt ös medvetslös med Rullande Stenarna!

Wow säger jag bara!! WOW!!!! Det är bara att konstatera att Rolling Stones fortfarande rockar fett! Eller... Rockar fett är bara förnamnet! De var aaasbra och grabb-gubbarna kan fortfarande få en hel arena att gunga!! Mick Jagger sprang, studsade runt och "spatt-ryckte" på sitt karaktäristiska sätt som om han fortfarande var 20 år (han fyller 71 år nu i juli!)! Jag är alldeles tagen efter konserten igår (för att inte tala om hes...) och både tantista och jag gick därifrån med ett stort leende på läpparna!
Det blev en hel del foton och videor tagna under kvällen, och här kommer några av dem.
Det var inte lätt att vare sig fota eller filma - jag fick många supersuddiga foton, och anledningen var att hela bänkraden (och hela arenan förstås) gungade och vibrerade! Och sen har jag ju bara min mobilkamera...
Först ut en videosnutt när jag stod precis utanför arenan:
video
Sen första videon som jag filmade inne på arenan innan jag kommit ända upp till min plats:
video
På nästa video är jag på min plats, nästan så högt upp som man kunde komma:
video
Sen ett foto på mig som tantista tog medan vi väntade på att de Rullande Stenarna skulle inta scenen:
Och här ett foto jag tog alldeles innan de kom in och började spela:
Och sen......... :P :o) :P.....
video
Det här var inte öppningslåten (som var Jumping Jack flash) för då ville jag bara njuta och ta in allt, och inte se det genom en kamera! Så det tog en stund innan jag kom mig för att filma...!

Här en liten bit av en av mina favvolåtar med Stones; Angie:
video
Mick Jagger:
 Ron Wood och Keith Richards:
Trummisen Charlie Watts fick jag tyvärr inget foto på som är värt att visa. :-(

Som avslutande extranummer körde Stones låten "Sadisfaction". Tyvärr kan jag inte ladda upp videor längre än max 2.36 så det blev 2 videor tagna, och ändå fick jag inte med hela... Men håll till godo:
video
♥ :-) :P :o) ♥
video
Ja som ni ser kan Rolling Stones fortfarande lyfta taket av en arena och det är blev en kväll som jag aldrig kommer att glömma!
Tack tantista för att du övertalade mig att följa med, och tack L som fixade biljetterna till oss! ♥ ♥ ♥

Anneli.

tisdag 1 juli 2014

1 juli 1991

Den här historien börjar i slutet av september 1990. Jag hade då varit separerad från Linnéas och Rickards pappa i två år. Jag bodde kvar i lägenheten i Kärrtorp, södra Stockholm och T hade flyttat en tunnelbanestation längre söderut.
När man har barn ihop så blir det ju så (förhoppningsvis och i bästa fall) att man fortsätter att träffas och samarbeta runt barnen även om man kanske inte umgås "privat" längre.

En onsdagskväll i slutet av September gick filmen "När Harry mötte Sally" på biografen nere i Kärrtorps centrum och jag ville gärna gå och se den. Barnvakt hade jag, men ingen att gå med. Som av en händelse ringde T från jobbet på eftermiddagen och av en ingivelse som jag inte vet var den kom ifrån frågade jag honom om han ville följa med på bio på kvällen. Han sa ja(!) och vi bestämde att vi skulle träffas utanför biografen straxt innan föreställningen började.
Efter bion blev det så att jag skjutsade hem T, och vi satt länge och pratade i bilen utanför hans port. Till slut frågade T om jag inte ville komma in på en kopp té och det gjorde jag!

Alltså... Jag vet inte vad det var för slags té han bjöd på eller vad han lagt i det, men när jag åkte därifrån var jag gravid. ;-) Fast det visste jag ju inte då...!

När jag efter ett par månader berättade för T att jag var gravid och att det utan minsta tvekan var han som var fadern blev han inte så glad. Vi hade inga som helst planer på att försöka leva tillsammans igen. Men för mig var abort inte ett alternativ - jag älskade redan den lilla som växte under mitt hjärta!

Månaderna gick och jag blev större och större. Magen blev enorm - som en jättekanonkula! Dagen för planerad nedkomst kom och gick utan ett tecken på att den lilla ville se dagens ljus. 13 dagar över tiden gick jag, och precis som med Rickard 6 år tidigare så ville de sätta igång mig, men jag förhalade allt jag kunde!
Men söndagen den 30 juni på kvällen var det äntligen dags! Min mamma hade bott hos mig några nätter så hon var på plats för att kunna vara barnvakt till Linnéa och Rickard, och tvillingsyrran Rosali var också hos mig för hon skulle vara med på förlossningen så T körde oss till Nacka BB och vi var framme vid 21-snåret nån gång.
Redan i mottagningsrummet började barnmorskan tjata på mig att jag skulle ta en sk "door test" d v s koppla mig till en ctg-maskin och sätta på en skalpelektrod på bebisens huvud för att mäta barnets hjärtfrekvens och kolla så allt såg bra ut, men jag vägrade. Mina argument för det var att ingen kunde garantera att detta var 100 % ofarligt för mitt barn och så länge allt verkade vara normalt fick hon vara så god att använda en vanlig hederlig trätratt! Men hon fortsatte att tjata och tjata och tjata och tjata och jag satt där med värkar som blev allt tätare och intensivare och svarade henne lugnt och sakligt mellan värkarna. Kl 1.00 på natten trodde jag att hon hade gett upp, men det visade sig att hon gick för att väcka jourhavande läkare och tillsammans fortsatte de att tjata om den jävla door testen! Helt absurt när jag tänker på det så här efteråt! Men det var väl för att jag genom att vägra saboterade statistiken...! :-/
Nåja... vid 2-tiden gjorde T sin bästa insats den natten! Han bad läkaren och barnmorskan lämna mig ifred så jag fick föda vårt barn i lugn och ro, och de gick faktiskt ut (en stund) och slutade sen att tjata! En timme senare hade jag bebisen på min mage! (Jag minns att jag tänkte under krystvärkarna att "nu ska jag komma ihåg hur ont det gör så att jag inte vill föda fler barn"! Men inte hjälpte det...! ;-)
Kl 03.05 (om jag inte minns fel) kom äntligen vår dryga 4 kilo och 51 ca långa prinsessa som jag längtat så mycket efter! ♥

Som en liten anekdot kan jag berätta att jag bad att få läsa min förlossningsjournal innan jag åkte hem från BB och där stod en hel del inte så smickrande saker om mig och att jag vägrat göra door testen, men på slutet stod det: ... men Anneli är mycket lugn och fokuserad"! Ja, det var ett under att jag under förlossningsarbetet inte hade skrikit och vrålat att de skulle dra dit pepparn växer, men jag var verkligen helt lugn och superfokuserad på vad som hände i min kropp - trots barnmorskans och läkarens grova övertramp! Rosali har vid upprepade tillfällen berömt mig och sagt att hon inte fattar att jag kunde vara så lugn och koncentrerad, och att hon inte fattar hur jag stod ut! Så här efteråt gör inte jag heller det! Jag vet inte vart lugnet kom ifrån faktiskt! För om det skulle hända mig nu så skulle någon fått en blåtira....
Anyway....
♥ Grattis på 23-årsdagen Lilla Y ♥
Jag älskar dig!

(Som ni ser är det inget foto på Lilla Y och jag skriver inte längre hela hennes namn, och det är för att hon inte vill vara så offentlig och det får jag respektera! Det är i alla fall hennes blommor som hon fick på studenten!)

Anneli - världens stoltaste (då) 3-barnsmamma.