Hjärtligt Välkommen!

Välkommen till min blogg! Jag som skriver den här bloggen är en riktig mångsysslare både vad gäller professioner och intressen, så bli inte förvånad om de ämnen jag skriver om inte verkar höra ihop alla gånger!! ;-) Min fysiska hälsa fick gärna vara bättre, och jag jobbar på att det också ska bli så, med bl a naturmedicin och homeopatmedel. I högerkolumnen hittar Du min e-mailadress och jag blir jätteglad om Du hör av Dig till mig om det är nånting Du undrar över! Kommentarer välkomnas förstås också! Kom ihåg att komma tillbaka och se vad jag svarade på din kommentar!!//Anneli.

torsdag 31 december 2015

Gott Nytt År!

Till alla mina bloggläsare vill jag säga Tack för året som gått! Vi ses igen nästa år; nådens år 2016!
(Bilden är ärligen stulen från internet. Men det är jag som 
har skrivit Gott Nytt År!)

Anneli.

onsdag 30 december 2015

Allt har ett slut...

Idag känner jag mig nästan lika slut som detta år håller på att bli! Igår hade jag nämligen alla mina 5 barn + 2 "respektive" + mina svärföräldrar här på ett försenat julfirande!
Alltså, missförstå mig rätt; jag är överlycklig över att ha alla mina älsklingar hemma samtidigt, men det blir väldigt intensivt! Och jag är inte riktigt i skick för dylika arrangemang! Men - listig som jag är -  så delegerade jag ut arbetsuppgifterna, så det enda som jag bidrog med var en stor kastrull risgrynsgröt och ett gäng lussebullar som legat och väntat i frysen på detta tillfälle! Kidsen fixade all middagsmat och Janne tog hand om disken!
Men icke desto mindre är jag heeelt slut idag. :o( Och inte ett enda foto blev taget! Men det får va som det blev när det inte blev som det skulle!! ;o) Med fotograferandet alltså - allt det andra var bra! :o)

I mitt förra blogginlägg skrev jag ju att Janne och jag levde som två tonåringar som hade föräldrafritt... Det är slut med det nu; Adrian är hemma igen, och han orkar INTE med två föräldrar som beter sig som tonåringar och spelar musik på jättehög volym - och i mitt fall även sjunger/skrålar med för full hals... Så nu får vi låtsas att vi är vuxna igen!! ;o)

Det påminner mig om en skylt som florerar runt på internet och framförallt på facebook där det står: "Don't grow up! It's a trap"! Det är så sant som det är sagt!

Det här blogginlägget döpte jag ju till "Allt har ett slut", både för att jag är helt slut och för att 2015 snart är helt slut! Men nu är även detta blogginlägg slut, så over and out för denna gång!

Anneli.

söndag 27 december 2015

Två gamla tonåringar

Nu när Janne och jag är ensamma hemma så spelar vi massor av musik! Dels fick jag 2 CD-skivor (Ghost båda två) i julklapp av honom som vi spelat, men sen har Janne sorterat bland alla hans miljoner (nja.. kanske inte riktigt så många...) CD-skivor med 70-talsmusik... och jag säger bara en sak: TUR att vi inte bor i en lägenhet, för då hade vi garanterat blivit vräkta! Vi har inte direkt spelat tyst... Vi beter oss snarare som två tonåringar som har föräldrafritt! ;o)
Här mina 2 Ghost-skivor. :o)
Allt medan Janne gått igenom alla sina skivor så har han spelat sina favoritlåtar för mig och jag har gjort tummen upp eller tummen ner beroende på vad jag tycker nu eller tyckte om låtarna då när det begav sig. Och nu utkristalliserade det sig nåt intressant! De låtar som jag gav tummen upp var nästan samtliga med häftiga trummor och gitarrer av det lite "hårdare" slaget... (Hårdrock var inte "uppfunnet" än...)

Som ni som hängt med här ett tag redan vet om så är jag hårdrockare i själ och hjärta! Alltså; hårdrock är det bästa som finns. PUNKT! Men... jag har inte alltid varit hårdrockare, och egentligen vet jag inte hur det kom sig att jag blev det! Hmmm... Låt mig tänka efter...

Hemma i mitt föräldrahem spelades mest klassisk musik (mamma) och svensktoppen och dansbandsmusik (pappa). Mina äldre syskon spelade mest 50- och 60-talsmusik som t ex Elvis, Rolling Stones, Beatles, Animals och den typen av musik, och bland mina kompisar var det lite blandat... Sweet, Nazareth, Deep Purple, The Who, Moody Blues, Led Zeppelin och Black Sabbath för att nämna några. Själv lyssnade jag mycket på Supertramp, Pink Floyd, Frank Zappa, Andreas Vollenweider, Billy Idol, Mike Oldfield och Jethro Tull.

Sommaren 1980 träffade jag mina 3 första barns pappa och vi flyttade ihop typ på en gång... Han lyssnade mest på dansbandsmusik och avskydde den musik som jag lyssnade på, så i vårat hem var det mest han som bestämde vad som hördes ur högtalarna. (Jag orkade inte tjafsa med honom om vad jag ville lyssna på..).
1988 gick vi skilda vägar och i min lägenhet var jag äntligen fri att lyssna på vilken musik jag ville! Men vad ville jag lyssna på...? Det kändes som att jag förlorat min musikaliska identitet... Men på den tiden hade MTV börjat sända musik dygnet runt och TV:n stod på för jämnan. Där och då började min musiksmak utvecklas och det gick hela tiden mot "hårdare" och "hårdare" genrer...

Så kom då nådens år 1991. Metallica gav ut "The black album" och förälskelsen var ett faktum! Det HÄR var musik i min smak!! Och ifrån det har det bara blivit mer och mer, "tyngre" och "tyngre" hårdrock/metal. ♥ Så om man tänker på min musikaliska väg fram till idag så skulle man nästan kunna säga att jag var hårdrockare redan innan den genren var uppfunnen - jag bara väntade på den liksom! :o)

Ja, det var den sanna historien om hur jag blev hårdrockare! Och det roliga är att jag inte själv visste om den förrän nu när jag fick tänka efter och skriva om det! Så Tack bloggen, och Tack alla läsare!

Nu önskar jag er en God fortsättning på julhelgerna och går ut i köket för att fixa mig nåt ätbart! :o)

Anneli.

torsdag 24 december 2015

Jul, jul, strålande jul...

En Riktigt God Jul till er alla!
Här kommer några bilder till:
Janne och jag må vara utan någon av barnen denna jul, men en julgran har vi iallafall! :o) Inte den vackraste av granar, men med lite blingbling i så funkar det ändå!
Och apropå barnen:
Har man ingen av dem hemma, så finns de iallafall med på kort! Plus några av deras alster från de gick på lekis! :o)

Lite senare ikväll ska jag ringa till dem och önska God Jul, men nu ska jag öppna några av de paket som ligger under granen, för jag vet att de är till mig! (Jo då! Det finns paket till Janne också!)

Ha nu en Super Duper härlig Jul allihopa!!

Anneli.

onsdag 23 december 2015

Sockerberusning och sockerkoma - inte så sött som man kan tro!

Jag hade egentligen tänkt att skriva det här blogginlägget igår, men jag hade fortfarande sockerkoma och orkade inte ta mig för...
Fortfarande sockerkoma, undrar du kanske? Ja, svarar jag, sen i måndags kväll...

I måndags kväll ser ni, så var jag med och ordnade ett surpriseparty för en kompis som fyllde 40 år, och det var mitt jobb att skaffa kakor och tårta!
Och jag inte bara skaffade... jag åt också!!
Problemet var inte bara att jag liksom inte "tål" socker längre... (känner mig faktiskt lite "berusad" av socker!), jag var fruktansvärt hungrig också! Allt jag hade fått i mig på hela dagen var 2 riskakor med färskost och mungböns-groddar! Och klockan var närmare 17.00 när vi kom till jubilaren..!
(Äppelsockerkakan bakades av födelsedagsbarnets mamma!)
Så jag kan villigt erkänna att ett par bitar av äppelsockerkakan på bilden här ovan slank ner innan kaffet ens var klart..! Sen åt jag ett okänt antal kakor och en bit vardera av tårtorna... och priset blev alltså sockerkoma - som dessutom höll i sig till dagen efter t o m! En slags baksmälla kan man säga...

Det här gör mig ännu säkrare på mitt beslut att leva mer hälsosamt i framtiden: Efter nyår drar jag ner drastiskt på allt som innehåller socker! Och före nyår kommer det inte bli alltför mycket onyttigheter heller: jag har inte bakat en enda pepparkaka, och inte gjort något julgodis - för första julen i hela mitt liv! Visserligen kan man göra nyttigare varianter både av pepparkakor och julgodis, men jag orkar inte lägga nån energi på det, och speciellt inte nu när vi inte har några barn hemma denna jul! Det finns en chans att den här julen blir den nyttigaste/minst onyttiga julen sen jag var en baby!

Det blir nog bra det här!! :o)

Anneli.

söndag 20 december 2015

4:de Advent i Da House

Tittar in mitt i julstöket (med betoning på stöket i mitt fall...) för att önska er alla en trevlig 4:de adventskväll!
Ommöbleringen av vårt vardagsrum går så sakteliga (med betoning på sakteliga...) framåt, men än är det ganska mycket kvar... Bland annat ska pianot flyttas ut till kaminrummet (pust!) för att vi ska få plats med ett databord där istället. Man bara att soffan står på plats känns som en milstolpe! :o)

Mensåatt... här har inte jag tid att sitta och häcka! Nu är det bara att kavla upp ärmarna och fortsätta!

Anneli.

PS. "När katten är borta dansar råttorna på bordet" sägs det ju. Här hos oss skulle man snarare kunna säga "När Adrian är borta spelar Janne 70-talsmusik på HÖG volym"! DS.

lördag 19 december 2015

En konstig jul

Det här kommer att bli en konstig jul... Janne har precis skjutsat Adrian till tåget, för han ska fira jul i Stockholm med sina syskon! Janne och jag blir alltså ensamma hemma i jul!
Sen jag blev mamma för 33 år sen har jag bara firat jul en enda gång utan nån av mina barn! Den gången - julen 1990 - firade jag jul hos min tvillingsyrra Rosali med familj (hon hade 3 barn på den tiden), för Linnéa och Rickard firade Jul med sin pappa, farmor och farfar. Men jag hade åtminstone "Lilla Y" i magen, så jag kände mig inte ensam den gången! (Fast jag minns att jag saknade Linnéa och Rickard supermycket...) ♥ ♥
Men nu... INGET barn hemma! Det känns jätte, jätte konstigt! Och lite sorgligt... som att en era gått i graven och man inte har en susning om hur det kommer att bli hädanefter...!

Janne är inte riktigt lika sentimental som jag... Detta är hans första jul sen han blev pappa för första gången för 21 år sen som han firar jul utan nåt av barnen, men det verkar inte bekomma honom nämnvärt... Han är bra på att se fördelar med olika situationer tror jag, och nu tänker han mest på att vi får se vilket TV-program vi vill, lyssna på vilken musik vi vill, inte behöver laga nån speciell mat för att nån annan har en förväntning på att det ska finnas nåt speciellt o s v...

Jag försöker också att se de positiva aspekterna av att inte ha några barn hemma i jul, men jag har svårt att komma runt det faktum att ingen av dem är här... Men visst; jag behöver inte stå i köket och pressa mig till att få till massa julmat eller julgodis, och visst är det bra att slippa deala med vilket TV-program eller musik som ska ses och höras.. men.. men.. DET KÄNNS KONSTIGT... TOMT!!! (Snyft)

Men nu är det bara så att det är Världens ordning att barnen växer upp, flyttar hemifrån och skaffar sig egna traditioner - det är bara att leva med! Och de kommer åtminstone hem en dag i mellandagarna allihopa för att fira jul med mamma och (bonus-)pappa i efterhand! Det ser jag verkligen fram emot! ♥

Anneli.

torsdag 17 december 2015

En liten kabel...

Tänk vad en ynka lite kabel kan göra... igår gjorde bristen på nämnda kabel att vi inte kunde koppla in vår TV, men efter att Janne gjort ett besök i stan idag för att åtgärda problemet, d v s köpa en kabel, så är det fixat! :o) Men åt kaoset i övrigt har ingenting gjorts...

Sen jag slutade jobba tycker jag att jag har börjat sova aningens bättre, och framför allt har jag sovit fler timmar per dygn! Men trots det är jag sjukligt trött - alltid och hela tiden - men ibland är det värre än vanligt. Idag är en sån dag. Jag skulle egentligen träffat min språkkompis, men varken hon eller jag var i form för det, så istället för träff har jag häckat framför datorn och kollat på Musikhjälpen på svtplay. Det kanske var lika bra det, för så himla halt som det har varit på vägarna här ikring, hade jag inte vågat köra när jag är så trött! Janne sa att det var polerad iskana hela vägen in till stan! Det är inte utan att jag börjar längta till våren! Men först ska det bli jul och nyår... och min födelsedag... men SEN får det gärna bli vår! :o)

Anneli.

onsdag 16 december 2015

Organiserat kaos

I vårt hus råder allt annat än julstämning... Kaos är nog den närmaste beskrivning jag kan ge..! Den enda städade delen i vardagsrummet t ex är den lilla plätten som advents-ljusstaken står på och som ni även har sett foton på 3 söndagar på raken.

Anledningen till kaoset är att vi håller på att möblera om. Och anledningen till att vi möblerar om är bl a att soffan vi köpte i höstas är för stor för den plats vi hade gamla soffan på.

Jag förstår om ni undrar varför vi inte möblerat om förrän nu, men ni vet hur det brukar vara: inte förrän man har piskan på ryggen sätter man fart...! Och piskan den här gången består i att igår fick vi äntligen fiber inkopplat i huset, och för att kunna koppla TV:n till fibern så är vi tvungna att möblera om...! (Det är skillnad på att vara tvungen och att man borde serni..!) ;o)
Nu visade det sig att det fattades en sladd, så TV:n kan iallafall inte kopplas in ikväll, men kaoset är ett faktum och nu får det vara så tills sladden är inköpt och vi orkat slutföra ommöbleringen och städningen!

Att resten av huset också kännetecknas av kaos har mer med att jag är utbränd och supertrött att göra... och att jag har jätteont i mina fötter... och att jag avskyr att städa... och att jag är ganska så bohemisk av mig... och att jag har alldeles för mycket prylar... so shot me! Eller... gör inte det! ;o)

Det som är bra med att möblera om - förutom att det blir städat - är att man hittar saker som man helt plötsligt undrar varför i hela världen man har sparat, och så kan man göra sig av med dem! Janne åkte iväg till tippen/återvinningen med ett lass nu i eftermiddags med sånt som ingen ändå vill ha men som har legat här och skräpat. Good riddance! :o)

När det blir färdigt här i vardagsrummet kanske jag tar kort och visar er hur det ser ut. Kanske... Jag har ju faktiskt aldrig visat er hur det ser ut här - bara hur det ser ut i Da House. Vi får se om det blir sån ordning så att jag törs visa er..!

Men nu ska jag njuta av att fibern åtminstone är installerad till min dator så att jag kan titta på videor och annat som jag har längtat efter att göra under de månader som jag bara har haft internetet via min mobil! Mobilens internet räckte inte till annat än mailen, blogga och kolla det viktigaste på facebook...! Men nu... nu kan jag göra vad jag vill!! Sweet!! :o)

Anneli.

söndag 13 december 2015

3:dje Advent och Lussebak

Den här dagen ville jag knappt vakna till... sååå trött trots 8 timmars sömn inatt... har knappt orkat hålla upp ögonen på hela dagen! Meeen... Älskade sonen Adrian ville så gärna att vi skulle baka lussebullar, och vad gör man inte för sina barn!?! Så jag gjorde en halv sats saffransdeg och så bakade vi ut halva var!
Här är Adrians lussekatter:
Och här är mina:
När vi väl kom igång så gick det rätt snabbt! :o)

Det är ju inte bara Lucia idag, utan även 3:dje advent! Så av förekommen anledning kommer här även en bild på årets adventsljusstake:
En riktigt go och glad fortsättning på 3:dje advent/Luciadagen önskar jag er alla!

Anneli.

lördag 12 december 2015

Glädje och sorg

I onsdags skrev jag att det varit en seg dag... och sen dess har det varit segt överhuvudtaget tycker jag. Jag har varit så trött och så har det hänt en mycket tråkig sak. Men jag tar det i kronologisk ordning:

I torsdags tänkte jag att nu ska jag baske mig in till stan! Jag ville ju redan i onsdags köpa stickor till mitt nya garn och en virknål att fästa alla lösa garnändar i min stickning, men kom ju inte ur huset...

Halsduken är äntligen färdig! Eller färdig och färdig... Det ena garnet tog slut helt enkelt så den blev inte alls så lång som jag hade velat! :o(
Endast 95 cm "lång"... och som ni ser så har jag redan börjat fästa trådarna! Jag kom nämligen in till stan som jag ville! Och jag fick tag på ett par stickor och inte mindre än 2 virknålar! :o)
Jag tror inte att ni kan gissa hur mycket jag fick betala för dem...
Det var nämligen som så att jag ringde till min Språk-kompis och frågade henne om hon ville följa med ut på stan och det gjorde hon gärna! Så vi gick bland annat till en av Avestas Second Hand-butiker, och det var där jag hittade stickorna och virknålarna!

Så nu förstår ni att jag fick dem billigt! Men HUR billigt? Vad tycker ni skulle vara rimligt?
Ja, jag har inte en susning om hur mycket det skulle ha kostat om jag köpt stickorna och virknålarna på en garnaffär, men jag tänkte när jag stod i kön till kassan att jag var beredd att betala runt 30 kr ungefär. Så döm om min förvåning när han som stod i kassan sa 10 kronor! Men... det visade sig efter att ha grävt i både min väska och mina fickor att allt jag kunde uppbåda i kontanter var ynka 7 kronor, men han i kassan skrattade bara och tyckte att det var Ok! Så för den blygsamma summan av 7 kronor fick jag ett par stickor, storlek 3, och 2 virknålar, storlek 3½ och 4½! Tack för det! :o) Den större av virknålarna är perfekt i storlek för att fästa alla lösa garntåtar på halsduken! Så jag ska väl ta och göra klart det innan jag börjar sticka med mitt nya garn.

Ja, det var det roliga... så här kommer det sorgliga...
Efter att jag lämnat min språk-kompis nån gång vid 19-snåret åkte jag hem och satte mig i soffan i vardagsrummet, med ett öga på TV:n och ett på datorn - så där som jag oftast gör på kvällarna. Klockan tickade på, och framåt kl 23.30 ringde min telefon. Det hör ju inte till vanligheterna att det ringer vid den tiden, även om de flesta vet att jag alltid är vaken så dags.
Det var kompisen Katta som ringde och undrade om jag hade hört av en annan, gemensam kompis till oss. Nej, svarade jag, inte på ca 2 veckor. Då berättade Katta att hon hört rykten om att vår gemensamma kompis var död, men hon visste inte om det var sant. Vi avslutade samtalet med att Katta skulle undersöka saken och att vi skulle höras av dagen efter.

Jag hann inte mer än precis vakna så ringde Katta igen, och hon kunde berätta den sorgliga nyheten att vår vän faktiskt var död! Men just då visste hon inte hur det gått till. Chocken kändes som ett slag i magen! Under dagen lyckades jag ta reda på att hon dött i sviterna av sjukdom, vilket kändes konstigt eftersom vi sist vi sågs just pratat om att hon kände sig frisk som en nötkärna...! Men saker kan hända snabbt, vilket det också gjort den här gången. :o(
R.I.P Janet ♥
Bilden har jag stulit från Janets facebooksida.

Hela dagen igår brann det ljus här för Janet, och i mitt huvud gick jag igenom allt vi sagt och gjort tillsammans... Chocken har lagt sig lite nu, men saknaden är stor, och jag kan inte riktigt förstå att det verkligen är sant att hon är borta... Så ung och så full av liv och glädje... 

Men himlen har blivit en bättre plats! ♥

Anneli.

onsdag 9 december 2015

Det blir sällan som man tänkt sig

Det har varit en seeeg dag.... Jag sov skitdåligt under natten, och när Janne väckte mig straxt före kl 12.00 var jag inte särskilt motiverad till att kliva upp... Tills jag kom ihåg att jag tänkt åka in till stan för att införskaffa stickor till mitt nya garn + en virknål som jag tänkte använda för att fästa alla lösa trådar på min nästan färdiga halsduk. Alltså skuttade jag glatt ur sängen... var det nån som gick på det där? ;o) Nä, jag snarare h-a-s-a-d-e mig ur sängen och släpade mig ut i badrummet...! Men upp kom jag! :o)

Men in till stan kom jag INTE... Först skulle jag ju dricka en stor kopp ljummet citronvatten, och medan jag gjorde det satte jag på datorn och fastnade där ett tag... Sen skulle jag bara göra mig en kopp té från min té-adventskalender, ta några kort på det och skriva ett blogginlägg om det på min Gröna blogg... posta det på facebook... och rätt som det var hade klockan blivit 15.00 och jag hade inte ens ätit frukost än...

Efter frukosten (eller vad man nu kan kalla det den tiden på dygnet) så skulle jag bara gå ut i Da House och vattna blommorna, men blev istället sittandes med en kopp kaffe och mina färgpennor... och SEN var det ju ingen idé att åka in till stan...! Ja så kan det gå... och så går det ofta till i mitt liv nuförtiden...!
Som jag tror att jag skrev för några blogginlägg sen så har jag bara målat en enda gång sen jag började på just den här bilden den 21 oktober, förutom att jag målade en av snäckorna idag. Jag känner att jag inte har riktigt samma ro i kroppen att sitta och måla längre... Jag längtar efter att sticka! (Det hade jag aldrig trott innan jag hamnade på stick-caféet förra måndagen!)

När jag kom in från Da House satte jag på dator'n för att skriva det här blogginlägget. När jag skulle flytta på mina nya garner råkade jag vända paketet och såg då detta:
Hahaha!! Att det skulle ta sån tid att se det..!! :P Men bättre sent än aldrig!

Imorgon SKA jag ta mig in till stan och köpa mig stickor och virknål! Hur jag lyckas med det... ja, det misstänker jag att ni kommer att få läsa om här på bloggen! ;o) Stay tuned!

Anneli.

tisdag 8 december 2015

Somna med ett leende

Igår var jag tillbaka på stick-caféet, och fick träffa min språkkompis! :o)
Ni vet hur det är när man ska träffa nån för första gången; det är alltid lite pirrigt för man vet inte om man kommer att gilla varandra eller ha nåt att prata om...

Jag hade inte behövt oroa mig! Hon var supergullig! Jag har inte frågat henne om det är Ok att jag skriver hennes namn här på bloggen, så jag tänker inte göra det, men jag kan avslöja att hon är i 30-årsåldern och har två små barn. Dessutom pratade hon riktigt bra svenska! Men hon vill bli mycket bättre och det är det jag ska hjälpa henne med!
Vi bytte telefonnummer och sa att vi skulle ses i veckan! Det ser jag fram emot! Det ska verkligen bli roligt!

Innan jag somnade låg jag och tänkte på stick-caféet och min nya språkvän, och ni kan tro att jag somnade med ett leende! :o)

Nu i natt kommer jag nog också att somna med ett leende, för idag kom min beställning av Bambugarn:
Och det var ännu finare än jag mindes det! :o) (Fast fotot gör inte riktigt färgerna rättvisa tyvärr...)
Jag kan knappt bärga mig - jag vill börja sticka med det NU!!! Men först måste jag skaffa egna stickor i lagom storlek till garnet, så jag får bärga mig tills jag orkat ta mig in till stan! Och jag har ju min halsduk att sticka på så länge, så mig går det egentligen ingen nöd på!! :P

Anneli.

måndag 7 december 2015

Randigt!

Hur långt hinner en sån som jag - d v s en som inte är van vid handarbete och som hade träslöjd i skolan bara för att hon tyckte att syslöjden var så tråkig - sticka på 5 dagar?
Jo, så här långt:
Mot så här för 5 dagar sen:
I runda slängar har jag nu stickat ca 170 varv räknade jag ut! Men jag är lite rädd för att garnet inte kommer att räcka för att sticka halsduken så lång som jag vill ha den, för det enda garn jag har kvar är det ni ser på första bilden! Jag skulle inte gjort den så bred!! Men det är försent att ångra nu, för inte fasen tänker jag repa upp allt och börja från början!
Ikväll är det stick-café igen, så kanske kan jag tigga till mig lite mer garn eller få reda på var jag kan köpa mer. Man kan ju alltid hoppas! :o)

På stick-caféet ska jag även få träffa min språkkompis för första gången, så det ska bli extra kul! :o)
Känner mig lite pirrig inför det faktiskt! Det enda jag vet om henne är vad hon heter! Jag har inte en susning om hur gammal hon är eller varifrån hon kommer, om hon är gift eller har några barn. Jag vet bara hennes namn! Men hon vet säkert inte mycket mer om mig heller...! Sen kan man bara hoppas på att vi "klickar", för tanken med språkkompisar är att man faktiskt ska bli kompisar på riktigt! Men han från kommunen som har hand om det sa att man kan byta om det inte funkar, så det blir nog bra med det!

Men jag som tror på att det är en mening med allt tänker att eftersom den här tjejen är den tredje språkkompisen jag blivit "tilldelad", men av olika anledningar så har det inte blivit så att jag träffat nån av de första två (vet inte varför det blev så), så det är väl meningen att just den här språkkompisen är den jag ska ha! Time will tell! :o) Spännande ska det bli att träffas iallafall!

Nu när jag stickat så mycket så har jag faktiskt inte varit ute i Da House och målat mer än en enda gång på senaste veckan! Det är som att jag bara orkar med en hobby åt gången! Och jag har verkligen fått smak på det här med att sticka! Ingen är mer förvånad än jag, men så är det! Så länge det nu håller i sig... Men härom natten så var jag faktiskt ut på nån webbshop och beställde hem 5 nystan bambugarn, så jag hoppas att sticklusten håller i sig länge!

Anneli.

söndag 6 december 2015

2:a advent 2015

Tittar in som hastigast för att önska er alla en fin 2:a advent!
Själv ska jag strax iväg till en kompis på lite middag och god konversation! ♥

Egentligen hade jag även tänkt att lägga upp en bild på min stickning och visa hur långt jag har kommit, men det hinner jag tyvärr inte nu! Men den är betydligt längre än sist jag visade er! Så långt att jag insett att garnet inte kommer att räcka till att få halsduken tillräckligt lång... men imorgon är det stick-café igen och jag ska höra om jag kanske kan få lite mer garn eller få reda på var jag kan köpa mer.
Imorgon ska jag även få träffa min språkkompis. Det ska bli spännande! :o) Och så ska jag försöka komma ihåg att fota min stickning och lägga ut en bild så ni får se!

Men NU; nu ska jag ta mig upp ur soffan och in i bilen och dra iväg till min kompis!

Ha det!! ♥

Anneli.

torsdag 3 december 2015

Julen kom tidigt i år!

Tjohoo! (o: Nu är det här! :o)
Presentkortet från IFM-kliniken i Falun kom med posten idag!
De kan visserligen inte stava mitt namn (som stavas utan "e" på slutet), men de är förlåtna för denna gång! ;o)
Ja, så nu återstår det att välja dag och tid att åka dit, och förstås vilken behandling jag vill ha! Men nu före nyår tror jag inte att det blir. Eller...? Ja, vi får se! Glad som en lärka i skyn är jag iallafall! :o)

Anneli.

onsdag 2 december 2015

Tack och bock!

Idag har jag varit på mitt numera före detta jobb och fikat och lämnat tillbaka alla nycklar. Och så fick jag en jättefin orkidé:
Det kändes lite konstigt att lämna tillbaka nyckeln till lokalen, för jag har haft den (och skåpnycklarna) på min nyckelknippa i ganska precis 5 år! Men den konstiga känslan varade bara ett kort tag - jag känner mig trots allt ganska färdig med den delen av mitt liv! Nu vänder jag blad och börjar ett nytt kapitel av mitt liv! :o)

Igår kväll stängde jag av datorn ovanligt tidigt och satte mig och stickade istället, och så här långt har jag hunnit nu:
Det tar sig sa mordbrännar'n! ;o)

Nu funderar jag på om jag ska fortsätta sticka lite eller om jag ska gå ut till Da House och färglägga lite mer på den bild jag påbörjade för 11 dagar sen - den med alla snäckorna om ni kommer ihåg. Hmmm... Jag tror att det får bli Da House och färgläggning! Det känns som att det var jättelänge sen jag målade sist, och det är väl bra att variera sig lite! Dessutom längtar jag efter att lyssna på lite riktig rackarns hårdrock, och där ute är det ingen som klagar på volymen...! Så, ja... jag pyser väl iväg då! :o)

Anneli.

tisdag 1 december 2015

1:a dagen av resten av mitt liv

Jag tänkte börja detta blogginlägg med att berätta att idag - 1 december 2015 - är min första dag som förtidspensionär! Men i ärlighetens namn så vet jag inte riktigt hur jag ska ställa mig till detta faktum... Fira känns inte direkt som att jag vill göra... det känns ju fortfarande så dubbelt...

Det allra bästa med att vara förtidspensionär är att jag aldrig mer behöver tvinga iväg mig till ett jobb med allt vad det innebär av anpassning, prestation och stress, och att jag förhoppningsvis kommer att kunna lägga lite mer tid och energi på att må bra! Så... Det känns rätt bra när jag känner efter!

Men det är två nya saker i mitt liv nu som jag hoppas och tror kommer att bidra till att jag kommer att må lite bättre. Det ena är att jag ska bli språkkompis med nån kvinna som flytt från sitt hemlands fasor (vet inte vem än) och som vill bli duktigare på att prata svenska, och det andra är att jag igår började på ett stick-café som Avesta Kommun tillsammans med Studieförbundet NBV anordnar just för flyktingkvinnor och deras språkkompisar.
Nu "hör" jag hur några av er som faktiskt känner mig höjer på ett ögonbryn och tänker: "Anneli? Sticka"?? Hehehe..! Jo, det måste erkännas att det inte är min starkaste sida... Men jag vet hur man lägger upp på stickorna och jag kan både aviga och räta! Faktiskt tillräckligt bra för att kunna hjälpa en av invandrarkvinnorna som kom igår! Jajjamensan! :o)

Jag hann inte sticka så mycket själv, men några varv hann jag med iallafall:
Och självklart valde jag LILA garn! :P

Vad det ska bli? Jo ser ni, nåt så superavancerat som en halsduk!! ;o) DET ska jag väl lyckas åstadkomma iallafall! :o)
Kan även tillägga att det kändes som rena terapin att sticka! Ungefär som när jag sitter och färglägger i min vuxenmålarbok! Så nu har jag två alternativ när jag behöver "försvinna från världen" en stund! :o)

Anneli.

söndag 29 november 2015

1:a advent 2015

Idag har jag trotsat tröttheten och fixat fram lite julprylar. Det är ju iallafall 1:a advent, så minst adventsljusstaken skulle ju fram! Men av bara farten så blev det liite till! :P
(Janne satte upp en adventsstjärna redan igår kväll, och ställde fram en sjuarmad el-ljusstake i ett fönster också, så det var redan klart)!

Först inne i vårt hus tog jag fram detta:
Som ni ser så blev det gröna ljus i år igen! Eftersom jag haft noll och ingen framförhållning så har jag varken köpt vita eller röda ljus till adventsljusstaken, men jag har massor av de gröna ljusen kvar som jag ärvde av min mamma för 14½ år sen... så det fick bli av dem i år också! :o)

När jag var färdig med den lilla adventshörnan i vårt bostadshus gick jag ut till Da House och fortsatte av bara farten!
Jag började i köket; först altandörrens fönster:
Och sen själva köksfönstret:
Sen gick jag vidare till sovrummet och fixade fönstret där:
Som ni ser så blev det inga julgardiner... för jag äger inga!

När jag var klar i sovrummet gick jag ut i hallen och gjorde det sista:
Julkrubban i papp har varit min farmors, och min pappa ärvde den efter henne. Och sen ärvde jag den efter pappa! Det står nog inte på förrän den krubban är 100 år! Det roliga är att byrån som den står på också har varit min farmors! :o)
Här kommer en närbild:
Mitt emot byrån med julkrubban har jag en spegel som varit min mammas, och som jag pimpat med ett par slingor fejkmurgröna och små lampor, och under den satte jag en julbonad som även den varit min farmors:
Nu när jag ser korten jag tagit märker jag att det enda föremålen med religiös anknytning jag har satt upp har jag i hallen! En religiös hall... Haha!! :P Men det är också det enda som är religiöst hos oss! Eller vänta lite... Adventsstjärnorna har religiös anknytning... Jaja... Men det slutar med det!! ;o)

Janne - som varit i stan och handlat - kom in till mig medan jag höll på med julpyntningen och han tog ett par foton utifrån! Kul, tyckte jag, och här kommer de! Först sovrummet:
Och sen köket:
Och det här mina vänner blir allt för denna gång! Önskar er alla en underbar advent! ♥

Anneli.

lördag 28 november 2015

Ett presentkort - jo jag tackar!

Oj! En vecka har gått sen jag skrev nåt här... Men jag har skrivit 2 inlägg på min GRÖNA BLOGG åtminstone! När jag har nåt att skriva om som har med hälsa och nyttig mat att göra så gör jag det på den bloggen, så gå gärna in och botanisera där ibland också!

Idag la jag ut ett recept på jättegoda veganska biffar jag gjorde igår, och i förrgår skrev jag om min eftermiddag på IMF-kliniken's Öppet Hus i Falun. Vad jag INTE skrev på gröna bloggen var att jag faktiskt vann ett presentkort på en valfri behandling där! :o) Man kunde nämligen lägga ner en lapp med sin e-postadress i en skål som de skulle dra en vinnare ur efter att de stängde för dagen, och jag la ner både min och Jannes e-postadress (Janne var förstås med han också!), och det var Jannes lapp som blev dragen. Men som den gentleman har är så sa han att jag ska få presentkortet, för han tycker att jag behöver en behandling bättre än vad han gör. Och det är nog sant... Den här veckan har jag varit så trött så jag knappt har hållit ihop... :o(

Presentkortet har förstås inte kommit än, men det kommer väl på posten om några dagar kan jag tänka mig, och sen är det bara att bestämma vilken behandling jag vill ha och beställa en tid! Gissa om jag är glad! :o) Tjohoo!

Ikväll kommer en kompis som jag inte träffar så ofta, och hon ska till och med sova över här! Så det står seriöst soffhäng och djupa samtal på agendan! :o) Men först ska jag äta lite mat! Biffarna jag gjorde igår frös jag in - alla utom tre stycken! De tänkte jag äta till middag idag med avokado, mungbönsgroddar, bönpasta och jordnötssmörsås! Mmmmmums!

Anneli.

lördag 21 november 2015

Lugnet har lägrat sig över nejden

Nu har lugnet åter infunnit sig i Da House och mig. Det tar på krafterna att ta beslut som är bra för mig, men inte lika bra för nån annan... But a woman's got to do what a woman's got to do...

Så med mitt nyfunna lugn gick jag ut till Da House, satt på stereon, laddade CD-spelaren med Mike Oldfields skiva "Islands" och satte mig tillrätta vid köksbordet och började färglägga en ny bild.
Idel snäckor som ni ser!

Efter 3 Mike Oldfield-skivor, en stor kopp kaffe och ca 2½ timmar hade jag hunnit så här mycket:
Det kan tyckas lite på så pass lång tid, men jag försöker måla så noggrant jag kan, och det är ju ganska detaljerat! Och så går allt i ultrarapid p g a min utbrända hjärna... :o(
Ja, ja... det är ingen tävling. Jag färglägger i min takt och det blir som det blir! Hela vitsen är ju att det ska vara avkopplande!
Och det ÄR avkopplande att sitta där och pilla och dutta! Resultatet är av underordnad betydelse! :o)

Anneli.

fredag 20 november 2015

När Universum ger dig chans efter chans...

Idag har det varit ännu en sån där dag som man gärna hade hoppat över... men av en helt annan orsak än igår...! Eller... På sätt och vis så handlar det fortfarande om att gå över sina egna gränser...
Idag handlade det om att stå upp för mig själv och vad jag behöver gentemot en vän - som jag dessutom tycker väldigt mycket om...!
Jag ska inte dra några detaljer, men det handlar om att jag (återigen) bortser från vad som är viktigt för mig, i min iver att hjälpa någon annan.

Jag har i hela mitt liv tillåtit människor att utnyttja det faktum att jag är "snäll", att jag alltid är villig att låna en hjälpande hand när jag kan, och jag har lätt att se och förstå andra människors behov och att sätta dem före mina egna.
Men "Universum" har de senaste kanske 10 åren gett mig chans efter chans att säga ifrån och stå på mig, och att tillåta mig att sätta mina behov före någon annans, men jag har inte varit så duktig på att ta de chanserna...
Idag var jag tvungen. Jag orkar inte längre sätta andra före mig själv! Ok familjen - och speciellt barnen! - men där borde gränsen gå!
Att det ska vara så svårt!!!

Jag tänker att jag bara är sådan som jag önskar att alla människor skulle vara, d v s hjälpsamma, ställa upp för varandra och dela med sig när man har mer än man kanske behöver... Men långt ifrån alla är ens i närheten av att vara så, och vi som är det blir lätt utnyttjade... :o(

Så, kära Universum! Idag tog jag tjuren vid hornen och hade ett samtal som (av flera anledningar) smärtade mig att behöva ha! Kan jag få slippa såna här situationer nu?

Jag kan riktigt höra vad Universum svarar mig... "Ja visst! Säg bara Nej, respektera dina gränser och tillåt dina behov få komma i första hand"!

Hur svårt kan det va?
*Suck* :o/

Anneli.

torsdag 19 november 2015

En SÅN dag...

Idag har det varit en sån där dag som man helst skulle velat hoppa över...
Morgonen (läs; förmiddagen) började med att jag vaknade av näsblod 45 minuter innan väckarklockan skulle gått igång... Det kändes ju kul... NOT!
Normalt sett så behöver jag numera ingen väckarklocka eftersom jag inte jobbar längre, men just idag hade jag lovat att komma in på jobbet för att visa några grejer på datorn som det var jag som skötte förut och som blivit eftersatt under min sjukskrivning.

Direkt jag klev innanför dörrarna på jobbet så slog min hjärna om till "work mode"; jag log och såg pigg ut och knappade på datorn som om jag aldrig gjort nåt annat... Jag är så duktig på att skärpa mig så jag t o m lurar mig själv... en stund... Men när jag satte mig i bilen för att åka hem kom den alltför bekanta känslan av att näsan kommer springa läck vilken sekund som helst... Och DET är ett varningstecken jag har fått lära mig den hårda vägen att ta på allvar! Så nu är det bara att ta det lugnt som fan (ursäkta min dåliga franska...)!

Det är såna här dagar som man bara ska lyssna på lugn, vacker musik, tända några ljus och hoppas på att nån annan lagar middan...

Janneeeee.....!?! ♥ ♥ ♥

Anneli.

onsdag 18 november 2015

50 shades of... Blue!

Som ni kanske förstår så har jag varit ute i Da House och målat lite igen!! Denna gång med olika blåa färger och nyanser. Kanske inte 50 stycken precis... men många! Alla blåa jag hade faktiskt! :o)
När jag satt och färglade den här bilden så kom jag på mig själv med att önska att jag hade ännu fler blåa färgpennor så jag haft fler nyanser, men man tager vad man haver och så får det bli som det blir! Och så här blev det! Sen är det bara att vända blad och på't igen! Undrar vad nästa uppslag har för spännande jag ska färglägga?!?

Anneli.

tisdag 17 november 2015

Fan va det kliar - igen!!

Sist jag skrev om att det kliar var den 22 augusti i år. Då var jag mygg- och knottbiten/stucken och höll på att bli galen av att det kliade så in i vassen!
Nu håller jag på att bli galen igen av att det kliar, men den här gången är orsaken en helt annan, nämligen en allergisk reaktion på huden!

Härom natten tog jag mig ett långt skönt skumbad, och min vana trogen så somnade jag i badkaret, så jag låg där rätt länge...! När jag vaknade av att vattnet börjat svalna så tvättade jag av mig och gick och lade mig i sängen för att sova vidare.
Nästa dag märkte jag att det kliade på benen och ju längre dagen gick desto värre blev det! Men jag tänkte först inte så mycket på det - inte förrän jag på kvällen tittade efter, och då fick jag en smärre chock! Båda benen var alldeles prickiga och rödflammiga! Och det kliade som faan!!!

Det tog inte många sekunder innan jag insåg orsak och verkan: Badskummet jag hade när jag badade innehåller eteriska oljor, och jag har väldigt känslig hud... en inte så listig kombo! Och det värsta var att det var tredje gången jag badat med samma badskum - och fått samma reaktion... men det har gått så lång tid mellan gångerna att jag glömt bort det! Men nu lär jag aldrig glömma det igen! ALDRIG!

Natten till idag har jag sovit superdåligt och drömde t o m en mardröm om att nån torterade mig genom att dra av mina naglar...!
Men som tur var så var det bara en dröm, för som ni ser så är de kvar allihop!

Det är fortfarande alldeles rödflammig och kliar rätt ordentligt, men jag hoppas och tror att kulmen är nådd!
Men det är en sak jag undrar över: om hela jag (utom ansiktet) badade i det där badskummet - varför är det då bara på benen (och lite på höger arm) som jag fått en allergisk reaktion? Svara på det den som kan!

Anneli.

fredag 13 november 2015

Färgglada snäckor

Hej alla kära bloggläsare!
Fredag den 13:de idag... Vad gör ni? Festar? Tittar på Idol? Ligger under täcket och väntar på att "otursdagen" ska ta slut?
Själv sitter jag här vid datorn... i rummet står TV:n på och självklart är det Idol som visas här i vardagsrummet! Så jag sneglar lite över datorkanten, och förstås kan jag inte undgå att höra vad som händer!

Jag tänkte inte vidareutveckla det där nåt mer nu, utan vill istället varna alla er som tröttnat på mina färglagda bilder: Här kommer en till, ni kan surfa vidare nu, för nu kommer dagens färdigställda bild:
Snäckor... Snäckor brukar väl inte vara så färgglada kanske men det här är min målarbok och jag gör som jag vill! :o)

Så här ser hela uppslaget ut:
Och mer än så här blir det inte idag!

Trevlig helg önskar jag er alla!

Anneli.

torsdag 12 november 2015

Läckande kranar och mer målning

Idag har det varit en riktigt slö dag! Det är inte många knop som blivit gjorda! Förutom att ha ätit ett par gånger så är det enda som blivit gjort att jag följde med Janne in till stan en sväng, och färglade en sida i min vuxenmålarbok.

Det enda vi gjorde i stan var att åka till en rörfirma för att beställa en ny kran till köket och en till handfatet i badrummet - båda läcker nämligen! Man kanske kan tycka att det vore bättre att bara byta packning, men kranarna är till åren och rätt skruttiga så vi beslöt att helt sonika byta ut dem!

När vi kom hem gick jag direkt ut till Da House, satte på en balja kaffe och började färglägga. Sen satt jag där och njöt av kaffet, tystnaden och färgerna! Och det här var det jag åstadkom idag:
Hela vänstersidan färdig! :o) (Klicka på bilden om du vill se den bättre).

Tycker ni att det blir för många blogginlägg om min målarbok?
För mig känns det bra att dels ha något att skriva om nu när det inte händer så mycket i mitt liv, och jag tycker också att ett blogginlägg blir så mycket roligare att läsa när det också finns en bild! Dessutom är jag ju "modern" och helt rätt i tiden för en gångs skull; det är supertrendigt att färglägga bilder i vuxenmålarböcker! Så om ni inte har nåt emot det så kommer det att fortsätta bli blogginlägg om mina färglagda bilder! Men även annat förstås - så fort jag har nåt att skriva om! :o)

Anneli.

onsdag 11 november 2015

Färgglada sköldpaddor

Efter en natt med hela 10 timmars (mer eller mindre) god sömn vaknade jag relativt pigg idag! Det var en mycket ovanlig känsla kan jag rapportera! Tyvärr dröjde det inte så många timmar förrän tröttheten smög sig på igen men man får vara glad för det lilla! :o)

I eftermiddags gick jag ut till Da House för att fortsätta färglägga i min målarbok (jag målar lite i stort sett varje dag) och fick den andra sköldpaddan helt klar, så här kommer nu två färgglada sköldpaddor:
På nästa uppslag - som jag tänkte påbörja imorgon - är det många små bilder:
Jag blir lite stressad, speciellt av den vänstra sidan, men jag kommer göra på samma sätt som hittills, d v s ta en penna och "dutta på" den färgen lite här och där innan jag byter till ny färg och fortsätter på samma sätt. Innan man vet ordet av så är bilden klar och sen väntar ännu fler bilder! :o)

Anneli.