Här kommer lite mer om min födelsedag igår, för den tog ju inte slut bara för att jag åkte in till stan för att träffa min språkkompis och de andra på stick-caféet!
När jag kom hade alla andra kommit utom just min språkvän, men jag satte mig förstås hos de andra och började sticka medan jag väntade på henne. Och jag behövde inte vänta så länge!
Min språkkompis visste att jag fyllde år, men ingen av de andra... tills språkkompisen stack en bukett blommor under näsan på mig och sa Grattis så att alla såg och hörde det! :P
Då brast de ut i sång: "Ja må hon leva, ja må hon leva..." :o) Och sen stickade vi vidare!
Jag blev klar med min 5:te bambudisktrasa och påbörjade min 6:te! :o)
När jag kom hem igen slängde jag ihop det sista på en liten tårta jag hade förberett under eftermiddagen - glutenfri och med det vanliga sockret utbytt till björksocker och kokossocker.
Men trots att jag hade minskat en hel del på sockret när jag bakade den, så var det så sött så jag höll på att storkna! Och jag fick ganska ont i magen... Men attans va god den var!!
Nä, jag får allt hålla mig till söta saker som man tittar på men inte äter! Blommor... kattungar... mina barn... Det får jag iallafall inte ont i magen av! ;o)
Anneli.
Visar inlägg med etikett stick-café. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett stick-café. Visa alla inlägg
tisdag 9 februari 2016
Efterdyningar...
Etiketter:
bambudisktrasa,
björksocker,
blommor,
Födelsedag,
glutenfri,
kattungar,
kokossocker,
ont i magen,
språkkompis,
språkvän,
stick-café,
sticka,
storkna,
sång,
tårta
måndag 8 februari 2016
Hurra, hurra, hurra!
Idag är det min tvillingsysters födelsedag! :o) Grattis Rosali! ♥
Känner att jag vill berätta en liten rolig anekdot med tanke på vilken dag det är idag!
För några år sen stod jag och tittade på födelsedagskort för att välja ut ett som jag skulle skicka till syrran. En bekant kom förbi och frågade vem som fyllde år. Jag sa som det var att det var min tvillingsyrra, varpå min bekant svarade: "Åh, du får hälsa henne och gratta så mycket från mig"! Och sen gick hon...!
Jag skulle vilja se hennes min när hon - kanske långt senare - kom på att om det är min tvillingsyrras födelsedag så är det även min...! :P
De här fina, fairtrade-rosorna fick jag av Janne ♥ och den här fick jag av Adrian:
Som ni ser så vann jag 60 kronor! :o)
Nu ska jag skynda iväg till stick-caféet och träffa min språkkompis!
Zoooom! så var hon borta! ;o)
Anneli.
Känner att jag vill berätta en liten rolig anekdot med tanke på vilken dag det är idag!
För några år sen stod jag och tittade på födelsedagskort för att välja ut ett som jag skulle skicka till syrran. En bekant kom förbi och frågade vem som fyllde år. Jag sa som det var att det var min tvillingsyrra, varpå min bekant svarade: "Åh, du får hälsa henne och gratta så mycket från mig"! Och sen gick hon...!
Jag skulle vilja se hennes min när hon - kanske långt senare - kom på att om det är min tvillingsyrras födelsedag så är det även min...! :P
De här fina, fairtrade-rosorna fick jag av Janne ♥ och den här fick jag av Adrian:
Som ni ser så vann jag 60 kronor! :o)
Nu ska jag skynda iväg till stick-caféet och träffa min språkkompis!
Zoooom! så var hon borta! ;o)
Anneli.
Etiketter:
anekdot,
bekant,
fairtrade,
Födelsedag,
födelsedagskort,
gratta,
rosor,
stick-café,
trisslott,
tvillingsyster
onsdag 9 december 2015
Det blir sällan som man tänkt sig
Det har varit en seeeg dag.... Jag sov skitdåligt under natten, och när Janne väckte mig straxt före kl 12.00 var jag inte särskilt motiverad till att kliva upp... Tills jag kom ihåg att jag tänkt åka in till stan för att införskaffa stickor till mitt nya garn + en virknål som jag tänkte använda för att fästa alla lösa trådar på min nästan färdiga halsduk. Alltså skuttade jag glatt ur sängen... var det nån som gick på det där? ;o) Nä, jag snarare h-a-s-a-d-e mig ur sängen och släpade mig ut i badrummet...! Men upp kom jag! :o)
Men in till stan kom jag INTE... Först skulle jag ju dricka en stor kopp ljummet citronvatten, och medan jag gjorde det satte jag på datorn och fastnade där ett tag... Sen skulle jag bara göra mig en kopp té från min té-adventskalender, ta några kort på det och skriva ett blogginlägg om det på min Gröna blogg... posta det på facebook... och rätt som det var hade klockan blivit 15.00 och jag hade inte ens ätit frukost än...
Efter frukosten (eller vad man nu kan kalla det den tiden på dygnet) så skulle jag bara gå ut i Da House och vattna blommorna, men blev istället sittandes med en kopp kaffe och mina färgpennor... och SEN var det ju ingen idé att åka in till stan...! Ja så kan det gå... och så går det ofta till i mitt liv nuförtiden...!
Som jag tror att jag skrev för några blogginlägg sen så har jag bara målat en enda gång sen jag började på just den här bilden den 21 oktober, förutom att jag målade en av snäckorna idag. Jag känner att jag inte har riktigt samma ro i kroppen att sitta och måla längre... Jag längtar efter att sticka! (Det hade jag aldrig trott innan jag hamnade på stick-caféet förra måndagen!)
När jag kom in från Da House satte jag på dator'n för att skriva det här blogginlägget. När jag skulle flytta på mina nya garner råkade jag vända paketet och såg då detta:
Hahaha!! Att det skulle ta sån tid att se det..!! :P Men bättre sent än aldrig!
Imorgon SKA jag ta mig in till stan och köpa mig stickor och virknål! Hur jag lyckas med det... ja, det misstänker jag att ni kommer att få läsa om här på bloggen! ;o) Stay tuned!
Anneli.
Men in till stan kom jag INTE... Först skulle jag ju dricka en stor kopp ljummet citronvatten, och medan jag gjorde det satte jag på datorn och fastnade där ett tag... Sen skulle jag bara göra mig en kopp té från min té-adventskalender, ta några kort på det och skriva ett blogginlägg om det på min Gröna blogg... posta det på facebook... och rätt som det var hade klockan blivit 15.00 och jag hade inte ens ätit frukost än...
Efter frukosten (eller vad man nu kan kalla det den tiden på dygnet) så skulle jag bara gå ut i Da House och vattna blommorna, men blev istället sittandes med en kopp kaffe och mina färgpennor... och SEN var det ju ingen idé att åka in till stan...! Ja så kan det gå... och så går det ofta till i mitt liv nuförtiden...!
Som jag tror att jag skrev för några blogginlägg sen så har jag bara målat en enda gång sen jag började på just den här bilden den 21 oktober, förutom att jag målade en av snäckorna idag. Jag känner att jag inte har riktigt samma ro i kroppen att sitta och måla längre... Jag längtar efter att sticka! (Det hade jag aldrig trott innan jag hamnade på stick-caféet förra måndagen!)
När jag kom in från Da House satte jag på dator'n för att skriva det här blogginlägget. När jag skulle flytta på mina nya garner råkade jag vända paketet och såg då detta:
Hahaha!! Att det skulle ta sån tid att se det..!! :P Men bättre sent än aldrig!
Imorgon SKA jag ta mig in till stan och köpa mig stickor och virknål! Hur jag lyckas med det... ja, det misstänker jag att ni kommer att få läsa om här på bloggen! ;o) Stay tuned!
Anneli.
Etiketter:
adventskalender,
citronvatten,
facebook,
frukost,
färgpennor,
Kaffe,
motiverad,
måla,
snäckor,
stick-café,
sticka,
stickor,
té,
vattna blommor,
virknål
tisdag 8 december 2015
Somna med ett leende
Igår var jag tillbaka på stick-caféet, och fick träffa min språkkompis! :o)
Ni vet hur det är när man ska träffa nån för första gången; det är alltid lite pirrigt för man vet inte om man kommer att gilla varandra eller ha nåt att prata om...
Jag hade inte behövt oroa mig! Hon var supergullig! Jag har inte frågat henne om det är Ok att jag skriver hennes namn här på bloggen, så jag tänker inte göra det, men jag kan avslöja att hon är i 30-årsåldern och har två små barn. Dessutom pratade hon riktigt bra svenska! Men hon vill bli mycket bättre och det är det jag ska hjälpa henne med!
Vi bytte telefonnummer och sa att vi skulle ses i veckan! Det ser jag fram emot! Det ska verkligen bli roligt!
Innan jag somnade låg jag och tänkte på stick-caféet och min nya språkvän, och ni kan tro att jag somnade med ett leende! :o)
Nu i natt kommer jag nog också att somna med ett leende, för idag kom min beställning av Bambugarn:
Och det var ännu finare än jag mindes det! :o) (Fast fotot gör inte riktigt färgerna rättvisa tyvärr...)
Jag kan knappt bärga mig - jag vill börja sticka med det NU!!! Men först måste jag skaffa egna stickor i lagom storlek till garnet, så jag får bärga mig tills jag orkat ta mig in till stan! Och jag har ju min halsduk att sticka på så länge, så mig går det egentligen ingen nöd på!! :P
Anneli.
Ni vet hur det är när man ska träffa nån för första gången; det är alltid lite pirrigt för man vet inte om man kommer att gilla varandra eller ha nåt att prata om...
Jag hade inte behövt oroa mig! Hon var supergullig! Jag har inte frågat henne om det är Ok att jag skriver hennes namn här på bloggen, så jag tänker inte göra det, men jag kan avslöja att hon är i 30-årsåldern och har två små barn. Dessutom pratade hon riktigt bra svenska! Men hon vill bli mycket bättre och det är det jag ska hjälpa henne med!
Vi bytte telefonnummer och sa att vi skulle ses i veckan! Det ser jag fram emot! Det ska verkligen bli roligt!
Innan jag somnade låg jag och tänkte på stick-caféet och min nya språkvän, och ni kan tro att jag somnade med ett leende! :o)
Nu i natt kommer jag nog också att somna med ett leende, för idag kom min beställning av Bambugarn:
Och det var ännu finare än jag mindes det! :o) (Fast fotot gör inte riktigt färgerna rättvisa tyvärr...)
Jag kan knappt bärga mig - jag vill börja sticka med det NU!!! Men först måste jag skaffa egna stickor i lagom storlek till garnet, så jag får bärga mig tills jag orkat ta mig in till stan! Och jag har ju min halsduk att sticka på så länge, så mig går det egentligen ingen nöd på!! :P
Anneli.
Etiketter:
bambugarn,
beställning,
garn,
halsduk,
leende,
nöd på,
pirrigt,
språkkompis,
stick-café,
stickning,
Svenska
måndag 7 december 2015
Randigt!
Hur långt hinner en sån som jag - d v s en som inte är van vid handarbete och som hade träslöjd i skolan bara för att hon tyckte att syslöjden var så tråkig - sticka på 5 dagar?
Jo, så här långt:
Mot så här för 5 dagar sen:
I runda slängar har jag nu stickat ca 170 varv räknade jag ut! Men jag är lite rädd för att garnet inte kommer att räcka för att sticka halsduken så lång som jag vill ha den, för det enda garn jag har kvar är det ni ser på första bilden! Jag skulle inte gjort den så bred!! Men det är försent att ångra nu, för inte fasen tänker jag repa upp allt och börja från början!
Ikväll är det stick-café igen, så kanske kan jag tigga till mig lite mer garn eller få reda på var jag kan köpa mer. Man kan ju alltid hoppas! :o)
På stick-caféet ska jag även få träffa min språkkompis för första gången, så det ska bli extra kul! :o)
Känner mig lite pirrig inför det faktiskt! Det enda jag vet om henne är vad hon heter! Jag har inte en susning om hur gammal hon är eller varifrån hon kommer, om hon är gift eller har några barn. Jag vet bara hennes namn! Men hon vet säkert inte mycket mer om mig heller...! Sen kan man bara hoppas på att vi "klickar", för tanken med språkkompisar är att man faktiskt ska bli kompisar på riktigt! Men han från kommunen som har hand om det sa att man kan byta om det inte funkar, så det blir nog bra med det!
Men jag som tror på att det är en mening med allt tänker att eftersom den här tjejen är den tredje språkkompisen jag blivit "tilldelad", men av olika anledningar så har det inte blivit så att jag träffat nån av de första två (vet inte varför det blev så), så det är väl meningen att just den här språkkompisen är den jag ska ha! Time will tell! :o) Spännande ska det bli att träffas iallafall!
Nu när jag stickat så mycket så har jag faktiskt inte varit ute i Da House och målat mer än en enda gång på senaste veckan! Det är som att jag bara orkar med en hobby åt gången! Och jag har verkligen fått smak på det här med att sticka! Ingen är mer förvånad än jag, men så är det! Så länge det nu håller i sig... Men härom natten så var jag faktiskt ut på nån webbshop och beställde hem 5 nystan bambugarn, så jag hoppas att sticklusten håller i sig länge!
Anneli.
Jo, så här långt:
Mot så här för 5 dagar sen:
I runda slängar har jag nu stickat ca 170 varv räknade jag ut! Men jag är lite rädd för att garnet inte kommer att räcka för att sticka halsduken så lång som jag vill ha den, för det enda garn jag har kvar är det ni ser på första bilden! Jag skulle inte gjort den så bred!! Men det är försent att ångra nu, för inte fasen tänker jag repa upp allt och börja från början!
Ikväll är det stick-café igen, så kanske kan jag tigga till mig lite mer garn eller få reda på var jag kan köpa mer. Man kan ju alltid hoppas! :o)
På stick-caféet ska jag även få träffa min språkkompis för första gången, så det ska bli extra kul! :o)
Känner mig lite pirrig inför det faktiskt! Det enda jag vet om henne är vad hon heter! Jag har inte en susning om hur gammal hon är eller varifrån hon kommer, om hon är gift eller har några barn. Jag vet bara hennes namn! Men hon vet säkert inte mycket mer om mig heller...! Sen kan man bara hoppas på att vi "klickar", för tanken med språkkompisar är att man faktiskt ska bli kompisar på riktigt! Men han från kommunen som har hand om det sa att man kan byta om det inte funkar, så det blir nog bra med det!
Men jag som tror på att det är en mening med allt tänker att eftersom den här tjejen är den tredje språkkompisen jag blivit "tilldelad", men av olika anledningar så har det inte blivit så att jag träffat nån av de första två (vet inte varför det blev så), så det är väl meningen att just den här språkkompisen är den jag ska ha! Time will tell! :o) Spännande ska det bli att träffas iallafall!
Nu när jag stickat så mycket så har jag faktiskt inte varit ute i Da House och målat mer än en enda gång på senaste veckan! Det är som att jag bara orkar med en hobby åt gången! Och jag har verkligen fått smak på det här med att sticka! Ingen är mer förvånad än jag, men så är det! Så länge det nu håller i sig... Men härom natten så var jag faktiskt ut på nån webbshop och beställde hem 5 nystan bambugarn, så jag hoppas att sticklusten håller i sig länge!
Anneli.
Etiketter:
bambugarn,
försent,
garn,
halsduk,
handarbete,
hobby,
måla,
pirrig,
skola,
språkkompis,
stick-café,
syslöjd,
träslöjd,
webbshop
söndag 6 december 2015
2:a advent 2015
Tittar in som hastigast för att önska er alla en fin 2:a advent!
Själv ska jag strax iväg till en kompis på lite middag och god konversation! ♥
Egentligen hade jag även tänkt att lägga upp en bild på min stickning och visa hur långt jag har kommit, men det hinner jag tyvärr inte nu! Men den är betydligt längre än sist jag visade er! Så långt att jag insett att garnet inte kommer att räcka till att få halsduken tillräckligt lång... men imorgon är det stick-café igen och jag ska höra om jag kanske kan få lite mer garn eller få reda på var jag kan köpa mer.
Imorgon ska jag även få träffa min språkkompis. Det ska bli spännande! :o) Och så ska jag försöka komma ihåg att fota min stickning och lägga ut en bild så ni får se!
Men NU; nu ska jag ta mig upp ur soffan och in i bilen och dra iväg till min kompis!
Ha det!! ♥
Anneli.
Egentligen hade jag även tänkt att lägga upp en bild på min stickning och visa hur långt jag har kommit, men det hinner jag tyvärr inte nu! Men den är betydligt längre än sist jag visade er! Så långt att jag insett att garnet inte kommer att räcka till att få halsduken tillräckligt lång... men imorgon är det stick-café igen och jag ska höra om jag kanske kan få lite mer garn eller få reda på var jag kan köpa mer.
Imorgon ska jag även få träffa min språkkompis. Det ska bli spännande! :o) Och så ska jag försöka komma ihåg att fota min stickning och lägga ut en bild så ni får se!
Men NU; nu ska jag ta mig upp ur soffan och in i bilen och dra iväg till min kompis!
Ha det!! ♥
Anneli.
Etiketter:
advent,
garn,
god konversation,
halsduk,
middag,
språkkompis,
stick-café,
stickning
tisdag 1 december 2015
1:a dagen av resten av mitt liv
Jag tänkte börja detta blogginlägg med att berätta att idag - 1 december 2015 - är min första dag som förtidspensionär! Men i ärlighetens namn så vet jag inte riktigt hur jag ska ställa mig till detta faktum... Fira känns inte direkt som att jag vill göra... det känns ju fortfarande så dubbelt...
Det allra bästa med att vara förtidspensionär är att jag aldrig mer behöver tvinga iväg mig till ett jobb med allt vad det innebär av anpassning, prestation och stress, och att jag förhoppningsvis kommer att kunna lägga lite mer tid och energi på att må bra! Så... Det känns rätt bra när jag känner efter!
Men det är två nya saker i mitt liv nu som jag hoppas och tror kommer att bidra till att jag kommer att må lite bättre. Det ena är att jag ska bli språkkompis med nån kvinna som flytt från sitt hemlands fasor (vet inte vem än) och som vill bli duktigare på att prata svenska, och det andra är att jag igår började på ett stick-café som Avesta Kommun tillsammans med Studieförbundet NBV anordnar just för flyktingkvinnor och deras språkkompisar.
Nu "hör" jag hur några av er som faktiskt känner mig höjer på ett ögonbryn och tänker: "Anneli? Sticka"?? Hehehe..! Jo, det måste erkännas att det inte är min starkaste sida... Men jag vet hur man lägger upp på stickorna och jag kan både aviga och räta! Faktiskt tillräckligt bra för att kunna hjälpa en av invandrarkvinnorna som kom igår! Jajjamensan! :o)
Jag hann inte sticka så mycket själv, men några varv hann jag med iallafall:
Och självklart valde jag LILA garn! :P
Vad det ska bli? Jo ser ni, nåt så superavancerat som en halsduk!! ;o) DET ska jag väl lyckas åstadkomma iallafall! :o)
Kan även tillägga att det kändes som rena terapin att sticka! Ungefär som när jag sitter och färglägger i min vuxenmålarbok! Så nu har jag två alternativ när jag behöver "försvinna från världen" en stund! :o)
Anneli.
Det allra bästa med att vara förtidspensionär är att jag aldrig mer behöver tvinga iväg mig till ett jobb med allt vad det innebär av anpassning, prestation och stress, och att jag förhoppningsvis kommer att kunna lägga lite mer tid och energi på att må bra! Så... Det känns rätt bra när jag känner efter!
Men det är två nya saker i mitt liv nu som jag hoppas och tror kommer att bidra till att jag kommer att må lite bättre. Det ena är att jag ska bli språkkompis med nån kvinna som flytt från sitt hemlands fasor (vet inte vem än) och som vill bli duktigare på att prata svenska, och det andra är att jag igår började på ett stick-café som Avesta Kommun tillsammans med Studieförbundet NBV anordnar just för flyktingkvinnor och deras språkkompisar.
Nu "hör" jag hur några av er som faktiskt känner mig höjer på ett ögonbryn och tänker: "Anneli? Sticka"?? Hehehe..! Jo, det måste erkännas att det inte är min starkaste sida... Men jag vet hur man lägger upp på stickorna och jag kan både aviga och räta! Faktiskt tillräckligt bra för att kunna hjälpa en av invandrarkvinnorna som kom igår! Jajjamensan! :o)
Jag hann inte sticka så mycket själv, men några varv hann jag med iallafall:
Och självklart valde jag LILA garn! :P
Vad det ska bli? Jo ser ni, nåt så superavancerat som en halsduk!! ;o) DET ska jag väl lyckas åstadkomma iallafall! :o)
Kan även tillägga att det kändes som rena terapin att sticka! Ungefär som när jag sitter och färglägger i min vuxenmålarbok! Så nu har jag två alternativ när jag behöver "försvinna från världen" en stund! :o)
Anneli.
Etiketter:
alternativ,
anpassning,
Avesta kommun,
flykting,
förtidspensionär,
halsduk,
invandrarkvinna,
lila,
NBV,
prestation,
språkkompis,
stick-café,
stickning,
stress,
studieförbund,
terapi,
vuxenmålarbok
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
















