Jag ser inte så mycket på TV nu för tiden, men TV:n stod på och jag satt redan vid vardagsrumsbordet med min laptop och på den vägen är det...! ;-)
Filmen som är på är "The day after tomorrow". Den handlar om naturkatastrofer som ödelägger platser över hela jordklotet som en följd av den globala miljöförstöringen.
Att denna film går under benämningen "katastroffilm" är det ingen som helst tvekan om, men kan det verkligen gå så illa som på filmen?? Kan det t o m bli värre??
Vet ni; jag vill inte veta!!
Vi behöver verkligen ta hand om vår kära jord - innan det är för sent!!
Så jag avslutar med nåt min mamma brukade säga:
"Ingen kan göra allt, men alla kan göra något! Om alla gör något, blir allting gjort"!
Anneli.
Inlägg
3 kommentarer:
Jag har alltid fascinerats av naturen, jorden och naturkatastrofer! Makter som vi människor inte kan styra över... Fast numera tänker jag att det är Jordens sätt att säga ifrån, att vi är för många människor på jordklotet och inte tar hand om det! Sådana filmer kan verkligen beröra, fascinera och skrämma...
Alla kan göra något ja! Och så vi extremisar, som vill göra ALLT! ;-)
SVAR från min blogg:
Anneli:
Jag ska försöka skriva ett sammanfattande svar på ALLA dina kommentarer ;-) Haha! Förföljelse ja, fniss! Det börjar nästan likna det skratt
Jag klarar heller inte värmen så väl, särskilt inte när det är som här, tryckande, kvavt, inget syre, åska, regn och fukt... Mår mycket bättre när det är stekande sol och blåst! Men någon blåst i inlandet vetetusan om jag får! Fast det har minsann blåst friskt här på sistone...
Angående att flytta, skulle jag gärna göra det om kraften fanns! Men jag tänker att nu bor jag här av en anledning och jag behöver den plats jag nu befinner mig på med allt lugn och närheten till skogen. Har inte kraft att riva upp allt och bygga upp på nytt. Därmed inte sagt att jag kommer att bo här för alltid! Men jag känner att jag inte är "där" än, att det är dags att flytta på mig... Mysteg som Maria brukar skriva. Och jag är nog i början av den process hon har gått igenom, även om varje process ser olika ut! Jag känner igen mig mycket i det Maria skriver och motsatt och det känns skönt att veta att det finns en annan människa som kämpar med sin energi och upplever nästan precis likadant och har liknande tankegångar...
Angående namn, så skriv vad du vill! Orkar inte bry mig ;-P Jag kallar mig hursomhelst "E" av olika anledningar och den person som råkade avslöja mitt signum här en dag, skrev om det till mig. Men eftersom ni som läser min blogg, ändå vet vad jag heter, kände jag att det inte gjorde något!
Sockerärtorna... De mår inte alls bra! Har tillverkat en låda av kartong och fyllt med säck med små hål i botten och planterat om dem. De hade rotat sig ordentligt i balkonglådan och jag tror att rötterna inte fick ordentligt med utrymme...:-/ Nu har de även en spaljé att klänga kring och jag hoppas innerligt att de piggnar på sig! Det är så trist när jag lagt ned av den lilla energi jag har och så kanske de dör... Det gör bara ont i hjärtat! Ja, livet är tufft nu, som du förstår och vet.
Kram och kärlek!
/E.
TACK ALLA för era vackra ord om mina bilder! Glad blir jag och det kommer att komma fler bilder framöver! Fotografera är ju en av mina favoriter :-)
Värmande kram!
/E.
Hej E!! (Kommer att kalla dig för det hädanefter!!)
Jag tror också att vår planet säger ifrån - det är på nåt sätt en naturlag! Är det obalans så ska det korrigeras! Oavsett om det är vår egen kropp eller den himlakropp vi bor på!
Sen är väl filmer om sånt här kanske inte helt trovärdiga, men ändå tankeväckande!!
Vad gäller värme är jag som du, fast jag klarar inte stekande sol ens i blåst...!
"Allting kommer till den som väntar" finns det ju ett talessätt som lyder. Det är väl en sanning med modifikation tycker jag, men vissa saker måste helt enkelt mogna fram i sin egen tid för att bli bra - som att t ex flytta.
När tiden är mogen så kommer det säkert att dyka upp olika möjligheter!!
Hoppas dina sockerärtor tar sig! Konsten är att de får lagom med fukt - varken mer eller mindre!! Du får prata med dem och ge dem healing!!
En spaljé låter perfekt för de rara ärtorna!! :D
Ser fram emot fler foton på din blogg!! Jag försöker lägga ut lite på min också! Det blir liksom lite trevligare och lättare att läsa om det finns en bild eller två till inlägget! :D
Du... kan jag inte så en kylande kram istället??? Jag är så varm så jag håller på att få spader!! :P ;-)
KRAAAM!!! :D
Skicka en kommentar