Har ni tänkt på en sak…?
Själva orden i en konversation är bara ca 7 % av den totala kommunikationen - resten är tonläge, konstpauser, mimik, kroppsspråk, blickar, div ljud mm, mm.
Tydligaste kommunikationen har vi med någon vi ser och är nära när vi pratar med - då kan vi använda alla våra sinnen för att tolka och förstå vad den andre säger och menar.
Näst tydligaste kommunikationen är när vi pratar med nån i telefonen. Då kan vi fortfarande höra hur den andre pratar, tonläge, konstpauser, ljud (t ex skratt, dra efter andan, hummanden mm), men vi kan inte se mimiken eller kroppsspråket och missar därmed en del av kommunikationen.
Den minst tydliga kommunikationen är det skrivna ordet - de där ca 7 procenten…! Vi kan visserligen förstärka det vi vill säga med smileys, kursiv eller fet text, utropstecken, flera punkter efter varandra o s v, men det lägger bara på några ynka procent till de 7.
Lägg därtill att vi alla - med våra olika erfarenheter, trossystem, rädslor e t c TOLKAR orden lite olika. Man kan säga att vi har olika valörer/värderingar för ord. Är det då konstigt att det blir ”brus i kommunikationen” emellanåt? Jag menar, t o m när vi befinner oss i samma rum och tittar på varandra kan vi missförstå - hur lätt är det då inte att misstolka en text???
Jag försöker verkligen att vara tydlig med vad jag menar när jag skriver, för att jag är så medveten om ovanstående, men ibland vill det sig inte ändå…!
När man själv har en klar bild av vad det är man vill förmedla kan man ibland förledas att tro att det är lika klart för den som läser, vilket verkligen inte alltid är fallet! Och det skrivna ordet kan man inte ta tillbaka!! Det står där i svart på vitt!! (Eller i mitt fall här: i vinrött på rosa! ;-)
Så om det är nån därute som undrar nåt över det jag skriver - fråga mig!! Och ge er inte förrän ni tycker att ni har förstått! Jag lovar att göra mitt bästa för att förklara!
Anneli.
fredag 12 november 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
6 kommentarer:
Det är rätt absurt när man inser att det är så. Det kan bli så fel när man ska säga något i text pga tolkningar. Jag tycker att det är lite intressant när man träffar någon man bara haft kontakt med över internet och blir förvånad över hur de pratar. Det säger en hel del om våra tolkningar av det vi läser.
Jupp!! Det har jag varit med om flera gånger, och jag blir lika överrumplad varje gång!! :D Men nån gång kanske man kommer ihåg att inte förvänta sig nåt särskilt utan bara vara öppen för vad som kommer!! ;-)
Sedan beror det även på - allrahelst när det är sms eller via datorn hur den som läser tolkar det. Har jag en dålig dag, så kanske jag misstolkar någons omtanke och så vidare. Det är inte enkelt med kommunikation. Det vi vet är att vi i en kommunikation/relation blir mänskliga. Kram
Well said, Vera!! Så är det! *Suck*
ÄNNU svårare blir det när man skriver till nån man egentligen inte känner... eller rättare sagt inte känner mig - om jag ska ta det ur min synvinkel...!
Jag menar, de som känner mig och vet hur jag pratar, skämtar, är som människa o s v har ju lättare att förstå och tolka det jag skriver än nån som aldrig har träffat eller pratat med mig!
Ja, det är inte lätt med kommunikation människor emellan..!!
Åh vad fel det kan bli ibland vid kommunikation. Det händer väl nog alla. Ibland blir det komiskt och ibland väldigt hemskt. Jag funderar ofta över det talade ordet där det ofta blir fel trots mimik, kroppsspråk osv. Det beror så mycket på vad man själv lägger för värde i orden. Och som kan uppfattas helt annorlunda av den som hör för man kanske lägger helt andra värden i det som hörs. Ja, det är en djungel.
Tack Lena för din kommentar och för att du sätter huvudet på spiken - du har verkligen förstått vad jag menar!! Djungel är bara förnamnet...!! Det är så tråkigt när det bli missförstånd, men ibland verkar det som att vissa personer VILL missförstå och då finns liksom inget att göra...!
Skicka en kommentar