Hos Cardiologen

Jag är inte rädd för att dö. Men jag är långt ifrån beredd att släppa livet än på länge - väldigt länge!!
När jag vaknade i förmiddags så upptäckte jag att jag hade "konstiga" tankar...! Tankar som: "Jag undrar om Janne kan alla mina lösenord och pinkoder eller om jag borde skriva upp dem innan jag åker till lasarettet..." och "Ska jag säga till Janne att han inte får skriva att jag är död på facebook och bloggen förrän barnen vet om det eller fattar han det själv..."!
När jag märkte att jag hade såna här tankar så insåg jag plötsligt att jag hade dödsångest!! Wow... det var nytt...! Det visade sig vara väldigt överdrivet också...! Men min läkare här i Avesta sa att han trodde att de skulle göra en jätteläskig undersökning på mig där ett kemiskt ämne liknande Adrenalin skulle sprutas in i mig för att belasta hjärtat så att de kan studera det under extrem stress, vilket skulle innebära illamående, svettningar och yrsel bl a.
Eftersom jag har haft ovanligt jobbiga hjärtklappningar på sistone så kände jag att jag pallar inte om det blir värre...! Jag orkar inte mer!! Vissa nätter har jag på allvar undrat om jag kommer att vara död när jag vaknar på morgonen... (ursäkta galghumorn...). Så det kanske inte var helt ologiskt att jag hade såna tankar...!
I alla fall; när jag kom in på avdelningen fick jag ligga ner på en brits och så tog en sköterska blodtrycket och ett EKG. Sen fick jag gå in till läkaren. Han satt vid datorn och hade mina journaler uppe på skärmen. Sen frågade han mig massor av frågor om hur jag upplevde hjärtrusningarna, hur ofta de kom och i vilka situationer o s v. Vi diskuterade och läste i journalerna vad andra läkare hade skrivit och pratade om viktuppgången och medicinen jag har ätit.
Och sen var vi klara!! Va?? Ingen undersökning?? Näe... inte den här gången i alla fall!! Han sa att han skulle diskutera mig med de andra cardiologerna och höra av sig på telefonen sen.
Så det var bara att åka hemåt!
Men innan jag hunnit hem så ringde han och sa att nu hade han satt in ett nytt recept på två nya mediciner och den jag har ätit hittills ska jag genast sluta med!! Jaha sa jag och svängde in på Apoteket i Hedemora för att ta ut de nya medicinerna. Väl framme i kassan frågade jag vad de var till för och kassörskan läste upp lite av det hon fick fram på sin skärm: den ena medicinen var för att lugna ner hjärtrytmen och den andra var blodtryckssänkande.
WHAT!?! Blodtryckssänkande?? Men jag har ju inte högt blodtryck!! Dessutom förstärkte den medicinen effekten av den andra, och det kanske inte är önskvärt?? Eller??
När kassörskan läste vidare visade det sig att den andra medicinen även var mot kranskärlsförträngning - något som läkarna säger att jag kan ha, men de vet inte! För det krävs ytterligare undersökning - typ den jag trodde att de skulle göra idag.
Nu blev jag ganska arg! Jag vill INTE vara nån jäkla försökskanin och äta medicin som jag kanske inte behöver, och särskilt inte istället för att kosta på mig en riktig undersökning - hur läskig den än är!!! Och det är nog där skon klämmer: Pengar...! Man får ju inte kosta några pengar...!
Men i och med att kassörskan inte kunde svara på vad som skulle hända om jag bara tog den ena medicinen så slutade det med att jag inte tog ut nån av dem! Istället ska jag försöka få tag på läkaren imorgon och höra hur i hela friden han/de tänker!! Så ikväll får jag ta den gamla medicinen i alla fall och så får vi se hur det blir imorgon! Fortsättning följer!

Anneli.